Klarar du dig utan att kunna betala med kort i tio dagar? Foto:

Generation Swish beredskap är inte god

Ledare

I tre artiklar, där den sista publiceras i dag, har tidningen berättat om ett Sverige som är världsledande i att handla digitalt. Medan värdet av kontanter i omlopp här är cirka 1 procent av BNP, är motsvarande siffror i USA 7 och EU-snittet 10.

Ledartexten är skriven av tidningens ledarredaktion och speglar tidningens liberala värderingar och åsikter. Ledartexten är inte en nyhetsartikel. Läs mer: Så jobbar Eskilstuna-Kuriren och Strengnäs Tidning med journalistik.

Svenska folket är helt enkelt generellt snabbt på att anamma ny teknik, som Swish, samtidigt som vi har stor tillit till att samhällsfunktioner alltid fungerar.

Det är både på gott och ont.

En organisation som är kritisk till utvecklingen är PRO, vilket inte är särskilt konstigt. En relativt stor andel av de äldre använder inte betalkort eller Swish. Därmed riskerar de att hamna utanför, när allt fler butiker kräver kortbetalning och en del biljetter enbart kan köpas via mobiltelefon.

För att minska antalet digitala outsiders har Svenska bankföreningen och Sparbankernas riksförbund tagit initiativ till en gemensam informationssatsning, med syfte att fler ska ta steget in i den digitala världen. Det kommer sannolikt att hjälpa en del, men det betyder inte att alla kommer att omfamna nya betalningssätt.

En annan sida av myntet förs fram av fackförbundet Handels, som påpekar att deras medlemmar får en tryggare arbetsmiljö när de slipper hantera kontanter eftersom risken för rån minskar. Den utvecklingen spås fortsätta, vilket på ett sätt är logiskt, då det inte är gratis att producera, transportera, hantera och bevaka kontanter.

Enligt Niclas Arvidsson på KTH, som intervjuas i dagens tidning, har forskningen landat i att handlarna kommer att säga nej till kontanter 2023, med anledning av att kontantomsättningen då kommer att vara så pass liten att det inte längre är lönsamt att använda sedlar och mynt.

”Problemet” med kalkylen, som i och för sig kan stämma, är att den bygger på att allt fungerar som planerat. Det blev ovanligt tydligt förra veckan, när Folk och försvar bjöd in till seminariet ”Bank och betalningar i kris och krig”.

Där berättade David Bruhn vid Folk och försvar att Försvarsberedningen har fastställt att finansiella tjänster är en grundläggande samhällsfunktion som måste fungera även i krig och att Sverige i dag inte har god beredskap.

Jonas Milton från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, fyllde på med vad som kan hända om vi plötsligt inte kan betala med kort, exempelvis på grund av en naturkatastrof eller cyberattack. Då töms bankomater på pengar och Swish överbelastas. Folk kan inte köpa bensin, vilket förhindrar transporter av människor, medicin och livsmedel, och när många inte kan handla som de brukar uppstår hamstring och snedfördelning av resurser. Därför behövs en Plan B.

Det är inget orimligt krav och talare nummer tre på seminariet, Mats Wallinder från Riksbanken, meddelade att de håller på att se över beredskapen, med visionen att samhällsviktiga finansiella tjänster alltid ska fungera.

Principen är inte minst viktig för Generation Swish, som knappt vet hur de nya sedlarna ser ut.

Läs också

( 2 st )

Läs mer om dessa ämnen

BankKrigLedarePengar
Relaterat