På samma sätt som bibliotekens framtid bör vara kulturpolitikens huvudfråga, bör alla elevers rätt till bemannade skolbibliotek vara en prioriterad del av skolpolitiken under mandatperioden. Foto:

Hylla bokrean med bibliotekssatsningar

Ledare

På tisdagen slogs dörrarna upp för årets bokrea. Det är inte bara ett av de viktigaste försäljningstillfällena för bokhandeln, utan även en möjlighet för bokälskare att fylla på lagret, vilket handlar om mer än själva läsningen.

Ledartexten är skriven av tidningens ledarredaktion och speglar tidningens liberala värderingar och åsikter. Ledartexten är inte en nyhetsartikel. Läs mer: Så jobbar Eskilstuna-Kuriren och Strengnäs Tidning med journalistik.

Som en av de första kunderna säger till P1-Morgon, är det många som gillar att ha böcker i bokhyllan: ”Det visar vem man är”. I samma inslag intervjuas Mats Ahlström, ordförande för Svenska Bokhandlareföreningen, som förklarar att antalet boklådor minskar.

Samma sak gäller biblioteken. Sedan 1995 har mer än en fjärdedel av landets folkbibliotek och filialer försvunnit och endast hälften av eleverna har tillgång till ett bemannat skolbibliotek. Detta trots att det sedan 2011 är lag på att alla elever ska ha det och i läroplanen anges att skolbiblioteken ska vara integrerade i undervisningen.

Det räcker alltså inte att hänvisa eleverna till några bokhyllor i ett hörn för att bibliotekskriteriet ska vara uppfyllt, vilket är rimligt. Det är det bemannade skolbiblioteket, inte en skrubb märkt ”bibliotek”, som förbättrar elevernas resultat.

Därför bör den nya regeringen lyssna på uppropet som företrädare för Sveriges författarförbund har gjort tillsammans med nio författare, bland dem Jan Guillou, Majgull Axelsson och Klas Östergren. Där uppmanar de Stefan Löfven (S) med flera att göra bibliotekens framtid till en kulturpolitisk huvudfråga och kräver bland annat att biblioteksdöden ska upphöra samt att skolbiblioteken ska få ett tydligare regelverk så att kommunerna inte kan smita från sitt ansvar (DN Debatt, 9/2).

Om författaruppropet inte räcker för att övertyga kulturminister Amanda Lind (MP) kan hon läsa Margit Richerts hyllning till biblioteken och bibliotekarierna i Svenska Dagbladet (25/2). ”Gud signe bibliotekarierna, våra mest obesjungna hjältar”, skriver hon och fortsätter: ”Biblioteken är livsviktiga andningshål i en värld där de offentliga platserna helt håller på att försvinna.”

Om även utbildningsminister Anna Ekström (S) behöver en morot för att kavla upp ärmarna kan hon lyssna på Anna Troberg, förbundsordförande i DIK – facket för kultur och kommunikation. Enligt förbundets beräkningar kommer det att kosta cirka 1,5 miljarder kronor att ge alla elever som i dag går i skolor utan bemannade skolbibliotek detta, vilket i sammanhanget är en låg summa. Inte minst med tanke på att ”studier visar att skolbiblioteken är särskilt bra på att fånga upp och höja resultaten för barn som annars har svårt att nå skolans mål. Det är svårt att föreställa sig ett mer effektivt verktyg för jämlikhet och demokrati.” (Aftonbladet, 17/9-2018)

På samma sätt som bibliotekens framtid bör vara kulturpolitikens huvudfråga, bör alla elevers rätt till bemannade skolbibliotek vara en prioriterad del av skolpolitiken under mandatperioden. Som det står tidigare i texten finns det en lag som reglerar vad som gäller i frågan, och lagar är till för att följas, vare sig enskilda skolhuvudmän gillar dem eller inte.

För övrigt har den som anser att det går lika bra med en sliten bokhylla i ett hörn, och att barnen i övrigt kan surfa på nätet, inte i skolan att göra.

Läs också

( 6 st )

Läs mer om dessa ämnen

BibliotekInrikespolitikLedare
Relaterat