Utrikesdeklarationen som på onsdagen lästes upp av Margot Wallström låter inte som för några år sedan. Orsaken är inte ministerns person eller partifärg utan det mer riskabla internationella läget. Foto:

I ett farligare läge är det en ny ton i utrikesfrågor

Ledare

Det nya inrikespolitiska konfliktmönstret efter riksdagsvalet har inte brutit upp samförståndet mellan sex partier kring några huvuddrag i svensk säkerhetspolitik.

Ledartexten är skriven av tidningens ledarredaktion och speglar tidningens liberala värderingar och åsikter. Ledartexten är inte en nyhetsartikel. Läs mer: Så jobbar Eskilstuna-Kuriren och Strengnäs Tidning med journalistik.

Detta intryck kvarstår efter onsdagens riksdagsdebatt om regeringens årliga utrikesdeklaration. Trots vissa delade meningar består en i stora drag gemensam hållning hos de båda nuvarande regeringspartierna samt de som deltog i fyrpartiregeringen 2006-14. Den har sina rötter i att EU-medlemskapet – och EU:s betydelse även för säkerhet och stabilitet i Nordeuropa – förenade Socialdemokraterna och de fyra borgerliga partierna. Miljöpartiet har senare anslutit sig till detta.

Samma sex partier har i huvudsak förenats i att dra de säkerhetspolitiska konsekvenserna av vårt försämrade säkerhetsläge. Ryssland har återfallit i ett mycket auktoritärt styre, ökat militära rustningar, blivit militärt aggressivt mot grannar – och har dessutom, både ideologiskt och med undergrävande verksamhet, lierat sig med radikalt antiliberala ytterhögerpartier. Sverige och Finland har då fördjupat samarbetet med viktiga länder i Nato. I opposition mot denna huvudlinje finns SD och V.

Utrikes- och försvarspolitik täcks inte av arbetsprogrammet för S, C, L och MP. Men där finns i stället den utrikespolitiska grundhållning som utvecklats under åtskilliga år. Utrikesdeklarationerna har förändrats åtskilligt om man ser dem i några års perspektiv. Tonvikten som i år lades på att försvara demokratin, i en tid när den på flera håll är hårt ansatt från förtryckets och extremismens krafter, är en av flera saker som visar på förändringen i ett nytt och allvarligare internationellt läge.

– Vi kan inte längre ta för givet att alla EU:s medlemmar tror på de värderingar som ligger till grund för det europeiska samarbetet, sade utrikesminister Margot Wallström (S). Så är det, och vid en fortsatt sådan utveckling kan farorna och osäkerheten för Sverige och andra demokratier tillta ytterligare. Det är därför angeläget att försöka bevara de senaste årens samsyn i utrikespolitiska huvudfrågor, så att inte konflikterna om regeringsbildningen efter valet drar även detta med sig.

Det bör såväl väljare som partiledningar tänka på, även inför EU-valet i maj. Den sedan länge EU-negativa yttre högern, som nu finns även i några EU-regeringar, eftersträvar en sådan ställning i EU-parlament och ministerråd att beslutskraften kan lamslås. För att lättare nå dit har de nu i en rad länder taktiken att till synes mjuka upp motståndet mot EU-medlemskapet, för att lättare kunna undergräva kärnan i samarbetet. Från två håll kan deras sabotage komma att underlättas. Upplösningen inom en del konservativa och kristdemokratiska partier i Europa när det gäller gränsdragning mot ytterkanten har fått följder även inom denna gruppering i EU-parlamentet. Vidare kan en del av yttervänstern väntas understödja både frihandelsfientligheten och den rysklutande säkerhetspolitiska hållningen inom ytterhögern.

Västeuropas demokratier har sedan några år en svår balansgång att gå. Det gäller att hålla liv i alliansen över Atlanten så att den hänger ihop tills åren med Trump är över. Det gäller även att bevara tillräckligt mycket internationellt samarbetsklimat för att det skall gå att göra avgörande framsteg för att skydda planetens klimat – trots att flera viktiga regeringar, bland annat Kinas, inom andra områden blivit än mer auktoritära än förut.

Situationen är svårhanterad och krävande. Mycket farliga saker kan inträffa. Värdet av demokratisk sammanhållning mot det öppna samhällets fiender är centralt. Inrikes konflikter i andra utrikes frågor kan med fördel förbli bisak och inte göras till något större.

I en fråga som att flytta ambassaden i Israel bör exempelvis åtgärder vänta till vad som i går kallades "lämpligt tillfälle". Det kan i klartext betyda att nuvarande regering i Israel inte förtjänar någon hjälp i det slaget av frågor.

Läs också

( 12 st )

Läs mer om dessa ämnen

EURiksdagenFörsvaretHögerextremisterKlimatLedareRysslandUtrikespolitik
Relaterat