Olämplig skollunch. Foto:

Inga skattepengar till barns skräpmat

Ledare

Många i Sverige har fascinerats av amerikanska high school-filmer. Skolorna framställs som häftigare än de svenska, med basketlag, cheerleaders och skolmatsalar fyllda av skräpmat.

Ledartexten är skriven av tidningens ledarredaktion och speglar tidningens liberala värderingar och åsikter. Ledartexten är inte en nyhetsartikel. Läs mer: Så jobbar Eskilstuna-Kuriren och Strengnäs Tidning med journalistik.

Som en godisbutik för en skoltrött tonåring, som hellre äter pizza, hamburgare och pommes frites, än blodpudding, fiskpanetter och pastablandningar.

Det är just därför eleverna inte ska få välja meny.

En skola är inte bara en byggnad med korridorer och klassrum, där bänkar står uppradade och lärarna ska förmedla sina budskap. En skola är en bildnings- och utbildningsinstitution, vars ansvar sträcker sig långt utanför elevernas utveckling och fostran på det akademiska och yrkesmässiga planet.

Exempelvis ingår att lägga grunden för bra mat- och motionsvanor, vilket långt ifrån alla barn får med sig hemifrån. Därför slår Skollagen fast att elever i grundskolan ska erbjudas näringsriktiga måltider. Något som även är viktigt för skolprestationerna, eftersom barn som äter ordentligt har större möjligheter att ta till sig kunskap.

Tyvärr gäller inte samma regler för gymnasieskolan. Där finns inga krav på skollunchens näringsinnehåll, och flera gymnasieskolor väljer bort att ha en egen matsal, för att i stället ge eleverna matkuponger.

Dessa räcker inte nödvändigtvis till en ordinär dagens lunch, men likväl till kebab och smörgåsar, vilket betyder att en del skolor ägnar ena timmen åt att undervisa om näringslära, för att i nästa åtminstone indirekt legitimera att eleverna äter pommes frites.

Den modellen håller inte. Som forskare och läkare bakom uppropet Fetmainitiativet skriver, krävs en lagändring som ger gymnasieelever rätt till näringsriktiga skolmåltider (Dagens Samhälle, 2/11). Eftersom både grund- och gymnasieskolelevernas mat betalas med skattepengar, finns ingen anledning att inte ställa likvärdiga krav, och det gäller oavsett hur stor skolan är.

Om varenda landsbygdsskola klarar av att förse sina låg- och mellanstadieelever med mat varje dag, i regel levererad från centralkök, kan samma princip praktiseras i mindre gymnasieskolor. Alternativt kan den lilla skolan betala en närliggande skola eller annan kommunal verksamhet, så att eleverna får äta i deras matsal.

Principen med nyttiga luncher är inte minst viktigt i dag, när många elever är både överviktiga och feta. Det problemet löser man givetvis inte över en natt. Men ett första steg är att säkerställa att skattepengarna som är avsatta för gymnasieelevernas skollunch läggs på näringsrik kost.

Skräpmat hör hemma i high school-filmer.

Läs också

( 2 st )

Läs mer om dessa ämnen

LedareMatskola och utbildning

Mest delat denna vecka

Relaterat