Straff eller vÄrd? Det Àr frÄgan som vÀcktes i onsdags.
DĂ„ meddelade regeringen att den vill se en skĂ€rpt och reformerad straffrĂ€tt. DĂ€rför tillsĂ€tts nu en utredning pĂ„ temat, som ska redovisas om tvĂ„ Ă„r. Det handlar om att fler ska dömas till lĂ€ngre fĂ€ngelsestraff. Den sĂ„ kallade "mĂ€ngdrabatten", som den slĂ€ngigt kallas, föreslĂ„s skrotas. Sexualbrott ska straffas hĂ„rdare. Mycket kontroversiellt Ă€r det att brottslighet som Ă€r gĂ€ngrelaterad ska straffas dubbelt sĂ„ hĂ„rt â regeringen ska gĂ„ i sĂ„ kallad "dansk" riktning.
Beskedet var vÀntat. Det mesta har adresserats tidigare i det avtal som slöts pÄ Tidö slott mellan regeringspartierna KD, L, M och baksÀtesförarpartiet SD.
En del straffskÀrpningar kan vara motiverade. Och de olika övervÀganden som utredaren (och riksÄklagaren) Petra Lundh ska göra kan bli mycket intressanta. Inte minst en genomgÄng av dagens straffreducering vid flerfaldig brottslighet (mÀngdrabatten) kan vara ett nyttigt kunskapstillskott i debatten. Brottslingar som Äterkommande stör och förstör, inte minst i gÀngsituationer, med smÄ utsikter om bÀttring, kan behöva lÄsas in en tid. Samtidigt lÄser direktiven utredaren till att föreslÄ politikernas önskemÄl, oavsett om forskning och erfarenhet skulle tala emot det.
Utredaren Petra Lundh Àr ingen av de straffhetsare som regeringen hade kunnat tillsÀtta. Hon har tidigare förtjÀnstfullt utrett förslaget att skrota straffreduceringen för unga brottslingar (2018). Direktiv förband henne ocksÄ dÄ till att föreslÄ det politikerna begÀrde. Men hennes utredning var eftertÀnksam och pekade ut en mÀngd problem med en sÄdan förÀndring. Hennes insatser Àven i denna frÄga kan bli vÀrdefulla.
Men inramningen av straffrÀttsutredningen Àr tveksam. Justitieminister Gunnar Strömmer (M), med regering och SD, gör klart att det handlar om ett skifte i rÀttspolitiken. Tanken Àr att gÄ frÄn förövarfokuserat till brottsoffercentrerat. Utsatta personer ska fÄ "upprÀttelse" heter det. Eller som det ocksÄ kan kallas med mindre fina ord: HÀmnd! För det Àr vad som göms bakom ordet "upprÀttelse". Domstolar ska alltsÄ utdöma hÀmnddomar, om regeringen fÄr sÀtta ramarna.
Det Àr mÀnskligt att önska sin förövare olycka och lidande. I alla fall i viss utstrÀckning. Och i inlÄsning inbÀddas givetvis tankar om att förövaren ska straffas. Frihetsberövning Àr ju inte nÄgot bekvÀmt. Det Àr dock vanskligt om folks behov av upprÀttelse ska sÀtta premisserna för domen.
Dagens regelverk utformades under 1960- och -80-talen och har sedan dess handlat mer om vÄrd Àn straff. Den som lÄses in, eller döms till andra straff, ska alltsÄ förberedas för ett hederligt liv utanför fÀngelsemurarna. Det har pÄ senare Är blivit nÄgot viktigare att domen ska reflektera brottets allvar, men kvar finns vÄrdidéerna. Ska regeringen gÄ mycket lÀngre pÄ detta vedergÀllningsspÄr fÄr den snart byta namn pÄ KriminalvÄrden till Straffverket. För om regeringen fasar ut rehabiliteringsinsatserna Àr det vad som blir kvar.
Dessutom finns det mÄlkonflikter regeringen knappast vill erkÀnna. Fler och lÀngre inlÄsningar behöver inte nödvÀndigtvis slÄ ut den organiserad brottsligheten och dess vÄldsamheter. Kortsiktigt kan fÀngslande av vissa gÀngbrottslingar sÀtta igÄng revirkonflikter av mycket blodig sort. Vi har sett en del av detta redan. Men viktigare: FÄr man inte stopp pÄ den grogrund vilken gÀngen rekryterar unga killar frÄn kommer leden fyllas pÄ underifrÄn. DÄ kan man inte snÄla pÄ skola eller ungdomsvÄrd.
LÀngre strafftid bör inte heller trÀffa de mÄnga tillfÀlliga brottslingarna. DrÀms de till för hÄrt kan de snarare ledas in i ett liv av fortsatt kriminalitet. LÄnga fÀngelsevistelser kan stÀrka deras sjÀlvbild som brottslingar. Och om rehabilitering helt slÀngs ut genom fönstret ökar risken för att mÄnga efter fÀngelsevistelsen ÄtergÄr till brottslighet istÀllet för att söka sig till Àrligare livsföring. Det förlorar samhÀllet mycket pÄ.
Ser regeringen inte upp kan straffhetsandet innebÀra att fÀngelserna blir platser för fostran in i organiserad kriminalitet. Det ligger i farans riktning att det skulle försvÄra regeringens ambition att "knÀcka gÀngen". Effektiv rÀtts- och kriminalpolitik heter inte alltid batong och galler.
Niklas Otto Olsson Àr politisk redaktör pÄ Katrineholms-Kuriren, texten har ocksÄ publicerats dÀr
