En ledande diplomat vid diktaturen Eritreas ambassad i Stockholm har utvisats. Möjligen har Säpo avslöjat denna diplomat på bar gärning i någon aktivitet som denna ambassad länge varit beryktad för – spionage mot flyktingar, påtryckningar mot flyktingar, indrivning av pengar från flyktingar, överföring av dessa pengar till konton som regimen har för ändamål som kan stärka och förlänga förtrycket.
Om Säpos iakttagelser eller något annat utlöst utvisningen är dock oklart. Under Carl Bildt är UD lika tyst som på S-tiden i detta slags ärenden, och vill inte ens officiellt kommentera att en utvisning skett.
Denna praxis är inte bra. Varför ska väljarna inte få veta det som berörd utländsk stat fått höra?
Viktigare är dock något annat. För de eritreaner som är diktaturens offer och motståndare, men fått fristad i Sverige, har ambassaden länge varit en hotfull inrättning, som ordnat årliga stödarrangemang för diktaturen, drivit in pengar och påmint om att regimens förlängda arm är utsträckt in i ett fritt land som Sverige. Att en ledande agent i detta utvisats är en lättad.
Eritreaner som kommit undan det ytterst brutala förtrycket i Eritrea har välkomnats här. Till denna medmänskliga hållning finns som bekant ett alternativ, signerat Åkesson. Det är att 90 procent av dem skulle ha stoppats, avvisats eller slängts ut. Det brukar då sägas att det är bättre med läger i de närmaste grannländerna.
Med andra ord Gazamodellen.
Eritreaner skulle då, enligt Åkessons recept, ha förutsatts att i de flesta fall interneras i läger i Sudan. Det är, även för att komma från Åkesson, ovanligt kallhamrat och cyniskt. När dessa flyktingar tar sig genom just Sudan, som de ofast måste göra, utsätts de för stora risker att tillfångatas, förslavas eller användas för utpressning av ligor som ser svarta afrikaner som mindervärdiga.
Gazamodellen är som regel en väg till elände och katastrof.
Vad skulle iranier som flydde ayatolla-väldet inte ha drabbats av om de internerats i läger i bortre Anatolien?
Partiledare Åkesson brukar slippa att svara på vad hans Gazamodell och hans 90-procentsavvisning skulle betyda för verkliga, levande medmänniskor.
I fråga om de flyende eritreanerna är det hårresande tydligt vad denna SD-politik egentligen går ut på.