Sammanlagt uppstod drygt 1,3 miljoner ton matavfall i Sverige 2018. Det motsvarar i genomsnitt 133 kilo per person pÄ ett Är, enligt NaturvÄrdsverket. Det Àr alldeles för mycket och mÄste minska.
Men det gÀller att hÄlla tungan rÀtt i mun. Exempel pÄ onödigt matavfall, det som kallas matsvinn, Àr det som inte Àts upp, frukt, grönsaker och bröd som slÀngs för att de blivit dÄliga. Det kan ocksÄ vara fullt Àtlig mat som av olika skÀl slÀngs. Skal, kaffesump och ben frÄn kött och fisk Àr dÀremot exempel pÄ oundvikligt matavfall.
Och det finns flera goda skÀl att minska mÀngden onödigt matavfall.
Vid produktion och transporter av livsmedel slÀpps vÀxthusgaser ut, om mer av den producerade maten kan nÄ matbordet har utslÀppen inte skett i onödan. Miljökonsekvenserna skiljer sig mellan svinn och svinn. I jordbruket Àr den negativa pÄverkan större för mjölk och griskött Àven om mÀngden svinn i vikt Àr högre för morötter, lök och potatis.
Det finns ocksÄ ekonomiska skÀl. NÀr djur dör i förtid eller nÀr inte hela skörden gÄr att sÀlja Àr det en ekonomisk förlust för lantbrukaren. Att tillvarata det som kan Àtas, och dÀrmed ocksÄ sÀljas, kan leda till ökad lönsamhet inom livsmedelsbranschen.
Livsmedelsförsörjning Àr ett annat skÀl. Om mer mat kan produceras pÄ lika mycket mark, och fler avstÄr att köpa mer mat Àn de Àter, ökar tillgÄngen pÄ den totala mÀngden. Det kan i sin tur antingen sÀljas vidare eller lagras inför kris.
I Livsmedelsverkets, NaturvÄrdsverkets och Jordbruksverkets uppdrag ingÄr att Sverige ska nÄ FN:s globala mÄl om en halvering av matsvinnet till 2030. Ett av delmÄlen som satts upp Àr att svinnet frÄn och med i Är till 2025 ska minska med 20 procent.
SÄ hur kan det onödiga matavfallet minska?
Enligt Jordbruksverket producerar svenskt jordbruk cirka 300 000 ton mat per Är som inte gÄr till livsmedel, och mycket av det lÀmnar inte ens gÄrden. En av orsakerna till det Àr höga krav frÄn kunder med orimliga preferenser om form och utseende. Mycket av den mat som inte gÄr vidare i livsmedelskedjan sÀljs för att bli foder till djur, och en del av det blir till biogas för energiproduktion, sÄ allt gÄr inte till spillo. Men alla inom livsmedelskedjan, frÄn producent till kund mÄste sluta rata smÄpotatis och krokiga morötter.
En del odlad mat faller bort nÀr den fÄr skador vid skörden och sortering, men ocksÄ vid transporter. Tekniken för moderna sorteringsanlÀggningar, bÀttre lagring och smarta skördemaskiner finns, men i brist pÄ lönsamhet avstÄr mÄnga lantbruk med snÀva vinstmarginaler att göra de nödvÀndiga investeringarna.
Djur som mÄste avlivas eller dör i förtid av olika skÀl Àr ocksÄ ett bortfall i livsmedelsproduktionen. God djurhÄllning och -hÀlsa Àr dÀrför en viktig nyckel till att minska bÄde lidande för djuren och förlusterna av livsmedel.
Vissa matbutiker sÀtter ner priser för mat som nÀrmar sig sitt bÀstföredatum. Det leder oftast till att maten tillagas och Àts upp kort efter att den inhandlats, i stÀllet för att den blir för gammal och slÀngs.
Offentlig bespisning har ocksÄ ansvar. Skolelever som inte Àter upp sina portioner och mat som stÀlls fram men som inte tas tillvara leder till att omkring 34 ton mat om dagen slÀngs i skolan, enligt Livsmedelsverket. Och mÄnga kommuner gör redan en hel del för att minska matslöseriet, men mer kan göras.
I DN 25/3 kan man lĂ€sa om Skapaskolan i Huddinge som minskat sitt matslöseri markant. Varje dag fĂ„r eleverna, genom en griffeltavla, veta hur mycket mat som slĂ€ngdes dagen innan, och olika informationskampanjer har genomförts för att fĂ„ barnen att inte ta upp för mycket mat pĂ„ tallriken. Ăven i köket har det blivit förĂ€ndring. Maten lagas allt eftersom den tar slut under dagen, och det som blir över Ă„teranvĂ€nds i den mĂ„n det gĂ„r till nya mĂ„ltider.
NÀr fler i livsmedelskedjan gör mer för att minska det onödiga matavfallet kan mer mat hamna pÄ bordet, och inte i soporna. Minskat matsvinn och ökad resursanvÀndning i livsmedelskedjan kan ocksÄ hjÀlpa Sverige minska sitt klimatavtryck och nÄ klimatmÄlen för 2030.