Frilansande vårdpersonal har bättre betalt, förmånligare arbetsvillkor och mindre ansvar än fast anställd personal. Foto:

Lösningen på problemet med hyrläkare stavas god personalvård

Ledare
annons

Många verksamheter behöver ta in extra personal för att klara produktionstoppar, plötsliga luckor och längre ledigheter.

Ledartexten är skriven av tidningens ledarredaktion och speglar tidningens liberala värderingar och åsikter. Ledartexten är inte en nyhetsartikel. Läs mer: Så jobbar Eskilstuna-Kuriren och Strengnäs Tidning med journalistik.

Ibland rekryterar man vikarierna på egen hand. Ibland via bemanningsföretag. Vilket är helt i sin ordning.

Däremot är det sällan bra att göra verksamheter som sjukvård och skolor beroende av korttidskontrakterade konsulter. Dels för att det blir dyrare. Dels för att kontinuiteten försvinner.

Dessutom tar inhoppare inte ansvar för helheten, något som ökar den ordinarie personalens arbetsbörda. Precis som att varje ny person, hur kompetent och rutinerad hen än är, behöver introduceras i system och rutiner, vilket gör att de fast anställda får ännu mer att göra. Detta samtidigt som de vet att den inhyrda läkaren eller sjuksköterskan får betydligt bättre betalt, trots mindre ansvar, och i större utsträckning kan styra sina arbetstider.

Det är alltså inte särskilt konstigt att systemet – eller snarare systemfelet – gör att många läkare och sjuksköterskor säger upp sig för att bli bemanningsanställda. Inte heller att de skilda villkoren sticker i ögonen, och skapar missnöje, bland en del som stannar kvar hos landstingen.

Lösningen är inte att förbjuda hyrläkare. Att det finns alternativa arbetsgivare för den som inte är nöjd med sin arbetssituation gör att färre känner sig inlåsta, vilket är en viktig faktor för att minska ohälsan. Däremot måste landstingen växla upp sin ambitionsnivå och bli tillräckligt attraktiva arbetsgivare, så att läkare och sjuksköterskor föredrar dem framför bemanningsbolagen.

Det handlar inte enbart, eller ens i första hand, om löner, utan om att skapa bättre arbetsmiljö, lägga om scheman efter personalens önskemål, erbjuda kompetensutveckling och i större utsträckning låta anställda styra över sina arbetsuppgifter. Lyckas landstingen med det kommer de sannolikt att kunna vända den negativa hyrpersonaltrenden, som mellan 2010 och 2015 ökade från drygt 1,9 miljarder till drygt 3,9 miljarder i landets regioner och landsting.

Tyvärr är Sörmland inget undantag. För nio år sedan landade landstingets kostnader för hyrpersonal på 78 miljoner kronor. I år är prognosen 238.

Förutom pengarullningen bidrar explosionen till att patienternas säkerhet och trygghet minskar. Det gäller särskilt inom primärvården, där många besökare mår bra av att träffa samma läkare, som kan sjukdomshistorien.

Här är lösningen lika enkel som självklar. Om landstinget hittar en bemanningsanställd läkare eller sjuksköterska som man prompt vill behålla, är det bara att göra som privata arbetsgivare har gjort i alla tider: Ge personen det där berömda erbjudandet som är omöjligt att motstå.

Dyrt? Ja. Men det är ännu dyrare att avstå.

Läs också

( 6 st )

Läs mer om dessa ämnen

ArbetsmiljöLedareSjukvårdsjukvård och hälsa
Relaterat
annons

Mest delat denna vecka