Lyft hjärtefrågan i valet, Ulf Kristersson

Ledare

Under de senaste två veckorna har partiledarna begett sig till Clarion Hotel i Stockholm, för att frågas ut av Sven Melander. Sist ut var Ulf Kristersson (M), som i torsdags tog plats på scenen för att under tramsiga former prata om saker som Kent, chansen att bli statsminister och synen på Sverigedemokraterna.

Ledartexten är skriven av tidningens ledarredaktion och speglar tidningens liberala värderingar och åsikter. Ledartexten är inte en nyhetsartikel. Läs mer: Så jobbar Eskilstuna-Kuriren och Strengnäs Tidning med journalistik.

Men mitt i allt tjo och tjim glimrade tillställningen till. När Kristersson skulle rangordna valfrågorna utifrån förtryckta lappar, skrev han även en egen: socialt utsatta barn.

Han syftade både på unga som växer upp i familjer som är så dysfunktionella att de bör tas om hand av det offentliga och på dem som ”bara” har det tuffare än normalt. Han menar att dessa systematiskt sviks, vilket är sant.

Det handlar inte minst om att deras situation diskuteras oproportionerligt lite, med tanke på vilka konsekvenser uteblivna insatser riskerar att få. Inte bara för enskilda under uppväxten, utan livet ut, för hela landet.

Dåliga grundförutsättningar har ofta negativ inverkar på skolresultaten, vilket ger sämre chanser till studier och jobb. Därmed försämras möjligheterna till ett någorlunda hyggligt liv. Dessutom är det bättre ur samhällets synvinkel att satsa lite extra så att unga människor klarar skolan och kommer i arbete, än att ta notan senare, bland annat i form av utbetalda socialbidrag.

Sambandet mellan socioekonomi och skolresultat har vi känt till länge. Men det betyder inte att det är en naturlag att det ska vara lika tydligt i framtiden.

Som Ulf Kristersson påpekade under utfrågningen behövs det en ny klassreseberättelse i Sverige, i stil med den som fanns i mitten av 1900-talet. Nyckeln ligger i mångt och mycket i skolan, men om utbildningsväsendet ska kunna leva upp till Skollagen, som slår fast att skolan har ett kompensatoriskt uppdrag, krävs ett målmedvetet arbete för att motivera de bästa och mest erfarna lärarna att söka sig till skolorna med störst utmaningar.

I dag är det ofta tvärtom. Visserligen är lärartätheten högre på skolor med sämre socioekonomiska förutsättningar. Samtidigt är den upplevda lärarbristen större i dessa skolor. Sannolikt eftersom lärare är ett bristyrke och legitimerade lärare kan välja tjänster som uppfattas som enklare, medan resten bemannas med obehöriga.

Exempelvis visar Expressens nya reportageserie om svenska skolors skilda förutsättningar att personalen på Tyresö skola i Stockholm, som ligger i ett villaområde, till 74,8 procent utgörs av behöriga och legitimerade lärare, och 9 av 10 elever går ut nian med godkända betyg i alla ämnen. Motsvarande siffror för Ronnaskolan i Södertälje, i andra änden av det socioekonomiska spektrat, är 61,5 procent behöriga lärare. Och 6 av 10 elever får ett komplett grundskolebetyg.

Lyckligtvis går utvecklingen att vända. I de länder som har lyckas locka utbildade lärare till skolor med stora behov är lönen i regel högre där än i övriga. Vidare är det inte orimligt att den generella undervisningstiden per lärare är mindre i områden med sociala problem, eftersom det ofta går åt mer tid till arbetet runt omkring. Det är två konkreta och träffsäkra åtgärder som går att sjösätta omgående, förutsatt att den politiska viljan finns.

För mig är det en jätteviktig fråga, sa Ulf Kristersson till Sven Melander, när de pratade om att förbättra förutsättningarna för socialt utsatta barn.

Menar han allvar måste det märkas i valrörelsen.

Läs också

( 15 st )

Läs mer om dessa ämnen

ModeraternaInrikespolitikLedareskola och utbildning
Relaterat