Alltför mÄnga gÄnger verkar beslutsfattarna i vÄra regioner tro att det rÀcker att bestÀmma nÄgot för att beslutet ska kunna genomföras. De tÀnker inte pÄ att manegen först mÄste krattas.
I betĂ€nkandet Effektiv vĂ„rd (SOU 2016:2) konstateras det bland annat att sjukvĂ„rden under lĂ„ng tid negligerat strukturella problem, som Ă€r avgörande för hela systemets effektivitet. Kanske, som det konstateras i utredningen, i tron att âdet löser sig av sig sjĂ€lvâ, vilket erfarenheten starkt talar emot.
I sjukvĂ„rdsdebatten har det under mĂ„nga Ă„r nĂ€rmast funnits en total enighet om att vĂ„rden behöver organiseras om sĂ„ att fler patienter ska kunna fĂ„ hjĂ€lp i primĂ€rvĂ„rden eller vĂ„rdas i sina hem. Trots att det genomförts flera utredningar som tydligt pekar ut vad som behövs göras â exempelvis förslagen i utredningen om god och nĂ€ra vĂ„rd (SOU 2020:19), gĂ„r arbetet trögt.
Myndigheten VÄrdanalys konstaterade nyligen att arbetet att genomdriva utredningens förslag inte fÄtt synliga effekter ute i verksamheterna, eftersom de varken fÄtt stÀrkta förutsÀttningar eller resurser för att klara uppdraget.
Men att inte mycket har gjorts Àr inte samma sak som att ingenting har hÀnt.
En grundlÀggande tanke med den nÀra vÄrden Àr att vÄrdplatserna pÄ sjukhusen ska bli fÀrre. Men för att det ska kunna ske mÄste patienterna först flyttats över till primÀr- eller hemsjukvÄrden. Men just den lilla detaljen har dock beslutsfattare i flera regioner inte brytt sig om. De började i stÀllet med att dra in ett antal vÄrdplatser pÄ sjukhusen.
NÀr patienterna Àr fler Àn de tillgÀngliga vÄrdplatserna fÄr man problem. Personalen försöker dagligen hitta sÀngar till patienterna oavsett om det blir en sÀng i korridoren, en ledig plats pÄ en avdelning som Àr specialiserad att vÄrda patienter med andra typer av sjukdomar/skador eller en sÀng pÄ ett annat sjukhus.
För att skaka fram fler sÀngar skrivs patienterna dessutom ut sÄ snabbt som möjligt. För tidigt i mÄnga fall, har det visat sig. Var fjÀrde sjukhusvistelse bland de mest sjuka Àldre följs av en ny inskrivning inom kort, visar en rapport frÄn Socialstyrelsen.
VĂ„rdplatsbristen gör det svĂ„rare att upprĂ€tthĂ„lla patientsĂ€kerheten â risken för vĂ„rdskador ökar. Den bidrar till en sĂ€mre arbetsmiljö och till ökad stress hos personalen.
Till slut blir det för mycket. De senaste Ären har framför allt sjuksköterskor sagt upp sig eller gÄtt ned i arbetstid för att orka. Bristen pÄ personal leder till att man mÄste dra in Ànnu fler vÄrdplatser. DÀrmed skapas en ond cirkel dÀr risken för vÄrdskador fortsÀtter att öka och arbetsmiljön försÀmras ytterligare.
Hittills har det dock inte gÄtt att fÄ nÄgot bra svar pÄ frÄgan hur mÄnga vÄrdplatser som egentligen skulle behövas. Regionerna har dÀrför kunnat hÀvda att de har tillrÀckligt med disponibla vÄrdplatser.
Förra Äret gav den dÄvarande S-regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att föreslÄ mÄlvÀrden för antalet vÄrdplatser. Nyligen presenterade myndigheten sina siffror. PÄ kort sikt visar riktvÀrdena att det behövs 2 360 nya vÄrdplatser i landet. Det motsvarar en ökning med 15 procent. Skillnaderna Àr dock stora mellan regionerna. I Sörmland finns i dag 454 disponibla vÄrdplatser. Det skulle behövas 535, eller 18 procent fler platser.
PĂ„ sikt kan dock behovet av vĂ„rdplatserna minska igen â om bland annat den nĂ€ra vĂ„rden genomförs som det Ă€r tĂ€nkt. Men dĂ„ krĂ€vs att verksamheterna bĂ„de fĂ„r verktyg och resurser att utföra det strukturarbete som behövs.
Socialstyrelsens mÄlvÀrden har föga förvÄnande inte landat vÀl i flera regioner. Regionernas intresseorganisation Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) varnar bland annat för att berÀkningen av antalet vÄrdplatser kan ha en hÀmmande effekt och ser rapporten som ett slag i luften. FrÄn regionrÄd runt om i landet framförs synpunkter om att det omöjligt gÄr att anstÀlla sÄ mÄnga sjuksköterskor som skulle behövas och att berÀkningarna inte tar hÀnsyn till att fler patienter vÄrdas i hemmen.
Det Socialstyrelsen har rÀknat pÄ Àr dock hur mÄnga platser som behövs just nu pÄ sjukhusen för att man ska ha en acceptabel belÀggning Ärets alla dagar. Hur mÄnga patienter som finns i hemmen Àr dÀrför inte relevant.
Men sÄ ser alltsÄ inte mÄnga regionpolitiker pÄ saken.
De verkar oförmögna att ta till sig kritiken om vÄrdplatsbristens konsekvenser. Kritik som framförts av fackförbund, Inspektionen för vÄrd och omsorg (Ivo), Socialstyrelsen och forskare. Inte heller verkar fakta som visar hur bristen ökar risken för vÄrdskador och bidrar till en kraftigt försÀmrad arbetsmiljö verkar bita pÄ dem.
Men varken regionerna eller de ansvariga politikerna kan fly sitt ansvar. De mÄste bryta den onda cirkel som vÄrdplatsbristen gett upphov till.