Vet du vilken månad valet till Europaparlamentet hålls? Om du kan svara på frågan – grattis! Du tillhör en minoritet av svenskarna enligt en undersökning från DN/Ipsos. Endast 7 procent av de svarande kunde ringa in juni månad. Enligt samma undersökning vet sex av tio svenskar inte ens om att valet äger rum i år. (DN 15/1)
Hur många Europaparlamentariker kan du räkna upp, en, tre eller fem? Få lär kunna rabbla namnen på samtliga 21 svenska parlamentariker. Skaran kunniga krymper ännu mer om man dessutom ska redogöra för vad parlamentarikerna har gjort i parlamentet sedan de blev valda 2019.
Några få parlamentariker har genom åren fått ett brett genomslag för sina frågor. Många kommer fortfarande ihåg Marit Paulsens (L) kamp för glada grisar och friska kor eller Isabella Lövins (MP) strid för strängare fiskeregler. Men de flesta parlamentarikerna och en del partier har snabbt fallit i det kollektiva minnets glömska.
Så varför ska man bry sig?
För att varje röst gör skillnad för det EU vi vill ha.
EU får en allt viktigare roll i vår vardag i takt med att unionen får inflytande över allt fler politikområden.
2019 satte sig journalister på DN ned och granskade samtliga 11 500 svenska lagar som tillkom under perioden 2000—2018 för att utröna hur stor påverkan EU-beslut har på svensk lagstiftning. Andelen varierade år från år, från strax över 20 procent till strax över 40 procent. De sista fem åren i granskningen låg snittet på 37 procent. (DN 5/9 2019)
Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) konstaterar att ungefär hälften av punkterna på fullmäktiges dagordning i svenska kommuner och regioner påverkas direkt eller indirekt av EU.
Att känna till vad EU beslutar och vill besluta om är därför viktigt. Inte minst för att kunna väcka opinion i frågor där man tycker EU drar åt rätt håll eller är helt ute och cyklar.
Som när den svenska EU-kommissionären Ylva Johansson lade fram ett förslag som syftade att bekämpa barnpornografi, men som samtidigt öppnade för massövervakning av alla medborgares meddelanden, bilder och ljudfiler på ett sätt som skulle göra det oerhört svårt att hitta en enda barnpornografisk bild. Det ledde till protester, och förslaget reviderades.
För när besluten är fattade i EU har vi väldigt lite att sätta emot. Ställs EU-lagstiftning mot den svensk dito har EU-rätten företräde.
Därför är det lika viktigt vem vi skickar till EU-parlamentet och att vi själva blir bättre informerade om de frågor som finns på dagordningen.
Det här valet kommer att bli avgörande för EU:s framtida inriktning. Alltsedan EG bildades och övergick till EU har en bred mitt i parlamentet haft majoritet. Denna i grunden EU-positiva mitt har i stort varit ense om vad EU ska vara och vart unionen är på väg.
Men enligt en rapport från tankesmedjan European Council on Foreign Relations (ECFR) kan makten i parlamentet kraftigt komma att förskjutas högerut efter valet.
Populistiska och radikala högerpartier kommer enligt deras analys att vinna röster och platser i parlamentet. Mitten, vänster samt gröna partier kommer att förlora röster och platser.
Prognosen för Sverige skiljer sig delvis från den allmänna trenden. Tre partier på höger sida av politikens mitt – Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna – riskerar att åka ut ur parlamentet. I dag har L en ledamot, medan C och KD har två vardera. Även Miljöpartiet spås minska och gå från tre till två ledamöter. Moderaterna står stilla med fyra ledamöter. Vänsterpartiet och Socialdemokraterna tros gå framåt. S från fem till sju platser och V från en till två.
Den stora vinnaren tycks, helt i enlighet med huvudtesen, bli SD bli som enligt prognosen går från tre till sex ledamöter.
Vad får då ett skifte av parlamentets maktcentrum från den EU-positiva mitten högerut där många parlamentariker är EU-skeptiska eller öppet EU-fientliga?
Enligt ECFR kommer det främst att påverka EU:s utrikespolitik i synnerhet rörande miljöfrågor där den nya majoriteten i parlamentet sannolikt kommer att motsätta sig förslag på ambitiösa åtgärder för att ta itu med klimatförändringarna.
Men det är inte bara parlamentet som kan komma att påverkas de kommande åren. EU-skeptiska högervindar drar över Europa. Auktoritära och populistiska partier får ett ökat väljarstöd i många länder.
Genom valframgångar på hemmaplan kan dessa partier även få inflytande i EU:s ministerråd och om de redan sitter i regeringsställning får de även nominera landets kommissionär de kommande fem åren.
Basen för EU kan snabbt komma att förändras. Visst finns det demokratiska säkerhetsspärrar och garantier inbyggda i systemet. Men de är inte alltid så stabila, vilket åren med Trump som president lärde oss.
Den som vill hindra denna utveckling behöver både läsa på om EU och styra stegen till vallokalen den 9 juni.
