Fullvärdiga proteiner är en viktig del av kosten, särskilt för barn och unga. Men en del slags kött medför både hälso- och miljörisker – fast långt större är alkoholens sociala och medicinska skadeverkningar. Foto:

Mindre alkohol men också mindre kött

Ledare

Ätandet av kött och drickandet av alkohol utvecklas nu åt samma håll. Nedåt.

Ledartexten är skriven av tidningens ledarredaktion och speglar tidningens liberala värderingar och åsikter. Ledartexten är inte en nyhetsartikel. Läs mer: Så jobbar Eskilstuna-Kuriren och Strengnäs Tidning med journalistik.

Det kan inte bero på att det är ont om pengar att handla för. Reallönerna ligger högt och arbetsmarknaden är stark.

Det som verkar pågå är att vanorna ändras, och även en del åsikter om vad som är lämpligt eller hälsosamt. När det gäller alkoholen är det främst bland de unga som fler dricker mindre eller inte alls. Det kan få rätt stor positiv betydelse för hälsa, sociala förhållanden och arbetsliv om den utvecklingen fortsätter.

Den årliga uppskattningen av total alkoholkonsumtion, som görs av CAN (Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning) pekar på en minskning med två procent från 2017 till 2018. Räknat per person över 15 år har drickandet (räknat i liter ren etanol) minskat sju procent på ett årtionde.

Det är nog rätt mycket tillfällighet att Jordbruksverket redovisar en ungefär lika stor årlig minskning av köttätandet per person och år, med drygt två procent, som CAN redovisar för alkoholen, från 2017 till 2018. Det är andra året med denna nya trend, och en lång tids uppgång i köttätandet bröts kring 2014. Nivån i slutet av årtiondet tycks komma att ligga i närheten av hur det var vid årtiondets början.

Hur mycket kött som det är lämpligt att äta är en fråga där både åsikterna och smaken varierar mycket. Men till skillnad från alkoholen handlar det om ett betydelsefullt bidrag till en kost som ger tillräckligt med proteiner. Alkoholen däremot ger förvisso kalorier och kan bidra till övervikt. Men som näringsmedel är den enbart skadlig, och ökar sjukdomsrisken, på en rad sätt. Bland annat har det på senare år klarlagts att dess betydelse för cancerrisken tidigare har varit underskattad, bland annat när det gäller bröstcancer.

Det som gjort att köttet blivit en del av samhällsdebatten, utan att sluta vara även en kulinarisk fråga, är dels hälso- och dels miljöhänsyn. Det är olika beroende på vad slags kött det är, och hur det tillagats. Men en återhållsamhet med "rött kött" och åtminstone en del slags charkuterivaror har sedan åtskilliga år varit ett råd från läkarvetenskapen för att dämpa en del cancerrisker. Till det kommer att nötkreaturen i olika grad, beroende på utfodring och gödselhantering, tillhör klimatproblemen främst genom att ge ifrån sig metan. Det är troligen detta som bidragit till att konsumtionsutvecklingen vänt nedåt, ett av många tecken på att vanor till sist börjar ändras av hänsyn till riskerna för klimatet.

Det finns, ska man veta, viktiga miljöhänsyn även i den andra vågskålen. Betande djur i landskapet hör till det mest betydelsefulla för flora och landskapsbild. Det kan finnas goda skäl att se även till detta när man väljer mellan varorna vid köttdisken.

Men en sak är i alla fall säker. Det finns ett en hel del utrymme för anpassning nedåt av köttförbrukningen utan att det uppstår skadlig brist på näringsämnen. Köttförbrukningen per person var 60 kg 1990 men 84 kg förra året. Det var verkligen inte någon otillräcklig kost i Sverige 1990, som kunde vålla proteinbrist för barn eller vuxna. Men det hör även till bilden att det inte är nöt och svin utan höns och kalkoner som svarat för den stora merparten av det ökade köttätandet sedan EU gjorde maten billigare i Sverige. Dessutom går det inte så lätt att återgå till en del tidigare matvanor, då torsk, strömming och även insjöfisk var mycket viktiga proteinkällor. Både utfiskning i viktiga vatten och höjda arbetskraftskostnader har minskat fiskens betydelse.

Det är enklare med alkoholen. Ju mindre som dricks av den, desto bättre blir hälsan, och desto mindre blir den sociala utslagningen och de missbruksorsakade klassklyftorna.

Läs också

( 5 st )

Läs mer om dessa ämnen

LedareAlkoholKlimatLivsmedelSjukdomar
Relaterat