Hur pass vanligt det är och vart det är på väg är däremot svårt att veta. Antalet avvikelserapporter har visserligen ökat efter att under ett par år ha minskat. Å andra sidan är rapporterna relativt få – 13 under 2018 – och mörkertalet ärav allt att döma betydande, vilket gör det vanskligt att dra några slutsatser om utvecklingen. Incidenterna kan mycket väl ha blivit fler. Men det kan också vara så att fler anmäler eftersom frågan diskuteras mer på arbetsplatsen och i samhället som helhet.
En del av incidenterna får ses som en naturlig del av yrket. Akutvården möter människor i kris och i extrema tillstånd, som alkohol- och narkotikapåverkade eller med sjukdomar som leder till förlorad impulskontroll.
Med det sagt måste angreppen mot personalen, oavsett trend och förekomst, klassassom ett allvarligt problem. Vi får inte tillåta en utveckling där rädsla hör till jobbet på akutmottagningen. En arbetsmiljö som stöter bort vårdpersonal från akuten drabbari förlängningen alla medborgare.
Det är svårt att som utomståendebedöma om Region Sörmland ger tillräckligt stöd till akutpersonalen föratt hanteraobehagliga och hotfulla situationer påjobbet. En sjuksköterska på Mälarsjukhuset berättar i tv-inslaget att det åtminstone finns god beredskap för att hantera allvarliga händelser i det ögonblick de inträffar. Entréer kameraövervakas, personalen har personlarm som larmar internt och ett centralt larm går direkt till polisen som ”kommer väldigt fort”.
Förhoppningsvis får personalen även adekvat utbildning i att möta hoten och våldet samt tillgång till samtalsstöd och liknande för att bearbeta sina upplevelser.
Och så säger sjuksköterskan ytterligare en viktig sak: Högt patienttryck, låg bemanning och många vårdsökande i trånga utrymmen ökar risken för hotfulla situationer.
Här har Region Sörmland något konkret att jobba med.