Nyss skickade till exempel någon student i Växjö ett slags hotbrev till Statens Kulturråd, för att myndigheten – på ett faktiskt rätt stötande sätt – ville slippa en resa ner i mörkaste Götaland för att dela ut ett Astrid Lindgren-anknutet pris i hennes hemstad Vimmerby.
Dessvärre är det en hel del av våldsamheter och hotelser som inte alls går att avfärda så enkelt. I båda delarna har Södermanland och särskilt Eskilstuna hamnat i centrum de senaste dagarna. I Expressens pågående rapportering om hotelser och kränkningar mot kommunala förtroendevalda är kommunalrådet Magnus Johansson (MP) en av dem som särskilt uppmärksammas. Han intervjuas också på nyhetsplats i E-K. Bakgrunden är de hot han utsattes för på grund av kommunens hållning mot delar av krognäringen med suddig gräns mot undre världen.
Det är också i Eskilstuna polisen vid en husrannsakan hittat ett antal brandbomber som rimligen var en förberedelse till mordbrand, samt vapen förberedda för gatuslagsmål eller andra kravaller. Fyndet kunde knytas till den lilla gruppen Revolutionära Fronten på yttersta vänsterkanten, så långt ut att den är i området där det röda och det bruna blandas.
Ett tredje tecken, fast inte här, är tilltaget från en av de mer öppet nazistiska sekterna att försegla ingångarna till ett antal kommunhus och lokaltidningsredaktioner, som de påstår är anti-svenska. I själva verket är det en antidemokratisk gruppering som ogillar såväl fri press som kommunal och annan demokrati. Att en sådan uppträder förklädd i svenska flaggans färger är ju inget direkt lagbrott men naturligtvis mycket grovt missvisande.
Det är mycket som med skäl kan uppfattas som hotfullt, inte minst då det kommer från extrema eller kriminella grupper. Men det riktiga är att inte låta sig rubbas. Tidningar byter inte hållning och slutar inte att rapportera de nyheter som hotfulla individer eller grupper inte vill se i spalterna. Eskilstuna kommun har inte ändrat inriktning på sina beslut i ärenden om krogar.
När det gäller kriminella handlingar har DN på ledarplats härom dagen skrivit om "vapengömmorna" i Eskilstuna att juridiken där är enklare och att detta är fall för polisen. Dock inte bara för polisen!
Det finns åklagare också. Den person som mest tydligt hörde ihop med fyndet av brandbomber med mera i Eskilstuna vägrade åklagaren att begära häktad. Man kan annars mena att ett förråd av sådana tingestar tyder på en rätt stor risk för fortsatt brottslighet. Men rätten fick alltså inte pröva häktningsfrågan.
Här kan man verkligen höja ögonbrynen. En person som ertappats med förberedda brandbomber, som lever utan fast adress och rör sig "under jorden" och som är svår att hitta, släpptes ganska omgående lös.
Det har ofta uppstått ett intryck att politiska extremister och våldsverkare på alla kanter sällan sätts fast och oftast klarar sig undan så lätt att de känner sig immuna. Det är det intrycket som nu har återkommit, trots polisens framgångsrika insats i det här ärendet.
Ännu viktigare är dock att som fara för att det ska gå riktigt illa med hela samhället är de mer mikroskopiska extremistgrupperna och ligorna ett mycket begränsat hot. Långt farligare är de grupper som inte skyltar med våldsanvändning och mordhot men som piskar upp fördomar, samhällshat och förräderifantasier – inte minst genom organiserad nätpropaganda.