Leyte är en 18 mil lång ö i Filippinerna, och dessutom ett namn ur världshistorien. Det var där amerikanska trupper landsteg som början på att göra slut på den japanska ockupationen, och det blev det avgörande momentet i den del av andra världskriget som utspelades i och kring Stilla Havet. I samband med detta utspelades världshistorien största sjöslag. Den japanska flottan klarade sedan inte längre att gå på offensiv och dess tillgång till bränsle från Indonesien bröts. Striderna på Leyte ledde till Filippinernas ställning som självständig stat och öppnade för Japans nederlag, demokratisering och övergång till allians med USA.
Nu behöver Filippinerna hjälp, från många håll, och landet har också många vänner i världen, som måste känna sig kallade, och det gäller både regeringar, hjälporganisationer och kyrkor.
Kraften i den här orkanen var mycket större än vad även det stormpinade öriket brukat få utstå. Oväder är bara alltför vanliga där. Under striderna på Leyte 1944 avbröts krigandet av tre tyfoner, och en fjärde något senare sänkte tre av USA:s krigsfartyg. På en dryg månad kom över 800 millimeter regn, och allt var dränkt och svårframkomligt. Men nu har en enda storm vållat mycket mer skador.
Den outtröttlige folkbildaren Bengt Lindström på SMHI förklarade i radio för ett par dagar sedan vad kraften blir i tropiska orkaner med en styrka som vårt nordliga läge skyddar oss från i Sverige. Våldsamheten i blåsten är proportionell mot kvadraten på vindhastigheten, och vindstyrkor som når drygt det tredubbla jämfört med den beryktade orkanen Gudrun blir då cirka tio gånger mer brutala. Dessa extrema vindar når enligt SMHI en full effekt i en gata av någon mils bredd där allt slås i bitar, och mycket allvarliga skador uppstår i ett område av minst tio mils bredd.
En blick på Filippinernas karta säger att verkningarna av detta med stor sannolikhet är långt större än vad som framgått i den första nyhetsrapporteringen – liksom det var vid den stora tsunamin i Indiska Oceanen. Västerut längs stormens väg efter norra Leyte ligger en vidsträckt skärgård med en mängd bebodda och mycket utsatta öar.
Filippinerna är som många u-länder nu delvis moderniserat, men fattigdomen är fortfarande utbredd och landet har inga möjligheter att klara av en sådan här katastrof utan omfattande hjälp från andra länder. Det finns mycket utrymme för allt från militär transportkapacitet till FN-insatser och till ideella bidrag från organisationer och privatpersoner. Kyrkorna den övriga världen har systerkyrkor och samarbetsorganisationer i Filippinerna och den vägen kan många insatser göras.
Frågan om detta slags katastrofer blir vanligare som en följd av koldioxidutsläppen är svår att svara på. De extrema vindhastigheterna kan bara beräknas teoretiskt utifrån satellitdata, och satelliter har – i likhet med effektiv nyhetsförmedling – inte funnits länge. De långa perspektiven har vi inte.
Däremot är redan risken att klimatförskjutning ska göra orkankatastrofer vanligare eller våldsammare en tillräcklig tankeställare – för att ytterligare öka angelägenheten i att undvika förbränning av fossila bränslen.