Ănnu sĂ€mre Ă€r att Sverige under de senaste 20 Ă„ren har gĂ„tt ifrĂ„n att ha en, relativt sĂ€tt, likvĂ€rdig skola, till att vara en medelmĂ„tta.
SÀmst Àr att vi lÀnge har vetat vad vi bör göra för att vÀnda utvecklingen, men trots det inte agerat kraftfullt.
För det Àr ingen nyhet att den svenska skolan dras isÀr. Det har pÄtalats i Ätminstone ett decennium.
Enligt OECD mÀrks det i kunskapsresultaten redan nÀr eleverna Àr i tioÄrsÄldern, för att förstÀrkas i tonÄren, och OECD rekommenderar bland annat att de mest kvalificerade lÀrarna ska motiveras att söka sig till de svagaste skolorna. I dag tyder forskning pÄ att undervisningens kvalitet i stÀllet Àr sÀmre i skolor som har svÄrare utmaningar och att utbildade lÀrare har en tendens att söka sig dÀrifrÄn (Dagens Arena, 21/10).
Skillnaderna uppstÄr dock inte nÀr eleverna börjar i skolan. Redan i förskoleÄldern har de olika förutsÀttningar, vilket bÀst utjÀmnas genom att ge barn till sjukskrivna, arbetslösa och förÀldralediga fler timmar i förskolan och rÀtt att gÄ pÄ fritids efter skolan.
Andra saker som höjer elevernas prestationer Ă€r att skolor systematiskt arbetar med Ă„terkoppling frĂ„n lĂ€raren och har höga förvĂ€ntningar pĂ„ alla elever, vilket pĂ„talades av Henrik Jordahl, docent i nationalekonomi och programchef vid Institutet för NĂ€ringslivsforskning, sĂ„ sent som i mĂ„ndags (Kvartal, 22/10). I artikeln skriver han att uppemot hĂ€lften av skillnaderna i skolors uppmĂ€tta effektivitet tycks kunna förklaras av det som ibland kallas för âno excusesâ, âinga ursĂ€kterâ. Det gynnar alla elever, men framför allt dem med svag studiebakgrund.
För det tredje behöver Sverige en Skolinspektion vĂ€rd namnet. I veckan har TT publicerat tvĂ„ artiklar, dĂ€r den ena handlar om att en omstridd skola ges klartecken av Skolinspektionen, trots skarp kritik. Den andra beskriver en skola dĂ€r Skolinspektionen bland annat pĂ„talat brister i undervisningen om sex och samlevnad, vilket skolan har försvarat med att mycket av det som Ă€r norm i dag inte stĂ€mmer överens med det som skolledningen pĂ„stĂ„r vara en traditionell kristen syn. Men medan det finns olika meningar om vad som Ă€r en âtraditionell kristen synâ, Ă€r lĂ€roplanen ingen buffĂ© dĂ€r man plockar ut det som stĂ€mmer överens med ens egen Ă„sikt.
Nu ifrÄgasÀtter experter om Skolinspektionen har rÀtt verktyg för att komma Ät skolor som Äterkommande fÄtt kritik för religiöst prÀglad undervisning (TT, 23/10). Men frÄgan Àr snarare om Skolinspektionen har rÀtt verktyg för att komma Ät dem som inte ger eleverna den utbildning som de har rÀtt till i största allmÀnhet.
Skolor som bedriver undervisning med undermÄlig kvalitet bör antingen fÄ ordentlig hjÀlp av Skolinspektionen för att höja resultaten eller stÀngas omgÄende, sÄ att elevernas utbildning inte blir lidande lÀngre tid Àn nödvÀndigt.
Byggandet av ett likvÀrdigt skolsystem börjar i botten.