Ledare: Gör hatet Sverige till ett bättre land?

De inser därmed inte vad de har att förlora, vilket är en av orsakerna till att nationalismen och högerpopulismen växer.

En annan är att åsikterna får hjälp på traven. I onsdagens Uppdrag Granskning förklarade en av ledarna för den så kallade alternativhögern i Sverige att han vill påverka folks sätt att tänka genom att befinna sig precis utanför ”åsiktskorridoren”. På så sätt hoppas han kunna vidga den så mycket som möjligt, så att det oacceptabla blir acceptabelt. Det handlar bland annat om att använda ett aggressivt språkbruk som skapar polarisering och konflikter mellan människor.

Han och hans likasinnade har i viss mån redan lyckats. Ordvalen, frågeställningarna och ingångsvärdena i samhällsdebatten är helt andra i dag än under förra valrörelsen. Lisa Kaati, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, förklarar i programmet att det mest oroande är att tonen för vad man får och inte får säga hela tiden flyttas fram.

Det märks i sociala medier. I veckan publicerade FOI en rapport som visar att antalet automatiserade konton, så kallade botar, som diskuterar svensk politik har mer än fördubblats under valrörelsen. Dessa sprider främst högerpopulistiska och nationalistiska budskap och stödjer framför allt Sverigedemokraterna och utbrytarpartiet Alternativ för Sverige. Vidare delar de saker som därmed får större spridning, vilket ger bilden av att åsikten ligger i mittfåran och är legitim.

Men förändringen märks även på utspel från riksdagspartier och politiska ungdomsförbund.

Tidigare i veckan meddelade SD att de går till val på att stoppa mottagandet av kvotflyktingar – en grupp som partiet fram till dess ansåg skulle få komma hit. Ekots inrikeskommentator Fredrik Furtenbach förklarade svängningen med att hela det politiska fältet har flyttat sig mot en strängare riktning i migrationspolitiken, och precis som Socialdemokraterna vill vara bäst på "välfärd", Moderaterna på skattesänkningar, vill SD vara bäst på en restriktiv invandringspolitik. (Studio Ett, 27/8)

Samma sak gäller torsdagens artikel från Kristdemokratiska Ungdomsförbundet. På DN Debatt skriver förbundsordförande Christian Carlsson, som även kandiderar till riksdagen, att målet ska vara att personer som invandrar anpassar sig, identifierar sig som svenska och tar till sig västerländska värderingar. Vidare att den som kommer hit som flykting mer eller mindre ska placeras i kommunarrest genom att inte få flytta från en anvisad kommun förrän personen har jobb eller ”framgångsrikt” har följt etableringsplanen. Samt att det ska finnas ”goda förutsättningar att återvandra för den som inte väljer att anpassa sig, men för de som stannar kvar i Sverige krävs anpassning”.

Den sortens språkbruk och politiska förslag är ljusår ifrån förra valrörelsens, som faktiskt bara är fyra år bort. En del tycker kanske att det är skönt att vi pratar om sådant som några förr fräste att man väl inte fick säga i det här landet.

Då bör man dock fråga sig vems ärenden man går, vad man vill uppnå och om det nya tonläget gör Sverige till ett bättre land att leva i.