Trots sin unga ålder är Alicia numera en rutinerad säljare, som med hjälp av planering, placering och ett vinnande leende når sina mål.
Redan på vårterminen i trean började hon sälja majblommor, till förmån för barn som har det svårt.
‒Men det första året gick det inte så bra. Jag var blyg, blev sjuk, och så åkte familjen på semester på påsklovet. Då sålde jag bara för 600 kronor, och blev lite besviken.
Men Alicia fick revansch redan året därpå. Föräldrarna insåg att det inte gick att boka semestrar hur som helst, och Alicia sålde för 8 400 kronor – vilket i sin tur var småpotatis mot resultatet i femman. Då nådde hon 21 000, blev bäst i kommunen det året.
I år rök ett annat mångårigt rekord. 31 920 kronor är den största summan som någon sålt majblommor för i Eskilstuna genom tiderna. Maj-Louise Nylund är kassör i Majblommeföreningen i Eskilstuna och hon kan inte nog hylla Alicia Elfridssons insats.
‒Hon har varit helt fantastisk. Vi har sålt majblommor i kommunen sedan föreningen startade här 1908 och ingen har varit i närheten av Alicias siffror. Normalt hinner de duktigaste säljarna upp i kanske 8 000 kronor, medelvärdet ligger nog på runt 1 500.
Alicia själv är mer blygsamt stolt.
‒Att slå rekord var inte mitt mål från början, men det blev det. Det gick så bra och var så roligt. Och när jag mot slutet av tiden redovisade hos Majblommeföreningen, och fick veta att om jag sålde några sista paket skulle jag bli bäst i Eskilstuna genom tiderna, ja då var det ju bara att köra på.
Utöver lönen på tio procent av försäljningen fick hon ett fint diplom, biocheckar, gratis Slagstaglass samt Gröna Lundbiljetter till sig och familjen. Gladast är hon nog för diplomet.
‒Det är roligt med allt jag fick, men diplomet har man ju kvar.
Vad är då Alicias hemlighet? Vilka försäljartrick har hon?
‒Många ger upp efter ett par dagar, om det går trögt. Men man måste stå ett tag, ha tålamod och lära sig gå fram och våga prata med människor. Alla vill ju inte handla, men får man förklara lite vad majblomman handlar om köper de flesta en blomma. Jag har till och med sålt på engelska, han köpte den dyraste. Tackar, sa jag, ler Alicia.
Och man måste sälja ofta, varje dag helst, menar hon och visar upp den noggranna veckoplanering hon gjorde åt sig själv i våras. Mellan skolarbetet, ridningen och fiollektionerna var det viktigt att det fanns schemalagd försäljningstid. Dessutom bad hon att få låna pappas Swish, vilket underlättade när kunder hänvisade till att de inte hade några kontanter.
‒Och så hjälpte jag till att sätta blomman på plats.
Hon konstaterar att bäst tjänar man genom att stå utanför butiker. Favoritstället var Ica Maxi, där försäljningen i år gick riktigt bra och där Alicia fick jordgubbar av mannen i bärståndet.
Att valet föll på att sälja majblommor tycker hon var enkelt. Inte minst tack vare vetskapen om att arbetet hjälper andra barn på olika sätt. Men nu tackar hon för sig i den branschen.
‒Man ska sluta på topp. Så mycket bättre än i år kan det väl inte gå, så jag är öppen för förslag på nytt extrajobb till nästa år.
Dags nu att njuta av framgångarna och sommarlovet – och det stundande födelsedagskalaset. Eventuellt ska hon köpa en actionkamera för en del av majblommelönen.
‒Eller så sparar jag pengarna och önskar mig kameran i present i stället. Det är ju faktiskt smartare, blinkar det unga säljarproffset.