Går vi några år bakåt i tiden hittar vi Tillväxtverket, som genom otillåten direktupphandling hade en medarbetardag på Grand Hôtel i Stockholm. Dyr blev den också. Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, bröt mot stiftelselagen när den hade 15-årsjubileum i Blå hallen i Stockholms stadshus, också den utan ordentlig upphandling. Göteborgs stad hamnade under lupp när en tjänsteman och några personer i byggbranschen dömdes – i nu överklagade domar – för mutbrott respektive bestickning. Kommunpolitiker i Staffanstorp åkte på fastighetsmässor i Frankrike – och passade på att köpa öl, vin och sprit på skattebetalarnas bekostnad.
Inte ens Säkerhetspolisen eller Kriminalvården klarar sig med hedern i behåll. Säpo hade en personalfest med James Bond-tema, också den utan någon upphandling och det slarvades dessutom med bokföringen. En chef inom Kriminalvården åtalades tidigare i år för att ha tagit emot stora belopp i mutor i samband med byggnadsarbeten på anstalter.
Senast i raden är Uppsala, där två kommunanställda nu i dagarna varslats om avsked sedan de polisanmälts för trolöshet mot huvudman. Bland annat har bostäder med mycket fördelaktiga avtal hyrts ut till vänner och bekanta. Dessförinnan var det Eskilstunas stadsbyggnadsförvaltning, där en kommunalt anställd stensättare på en arbetsledares uppdrag använt kommunal kantsten vid privata villor. Dålig koll på faktureringen har man också haft. Det sistnämnda är måhända en storm i ett vattenglas jämfört med de andra avslöjandena, men likväl allvarligt. Så gör man bara inte.
När oegentligheter som dessa avslöjas förklaras felstegen nästan alltid med att det oklara regler eller rutiner samt bristande kontroll. Om felstegen är satta i system, och om de kan pågå i åratal – rent av decennier som i Uppsalafallet – då är det ofta så. Å andra sidan är det inte för mycket begärt att personer som sitter på "makten" att hyra ut bostäder, tilldela uppdrag åt entreprenörer och festfixare, tänker lite själva. Vet man inte vad som gäller bör man ta reda på det.
I Sverige skakar vi ofta på huvudet åt andra länder där korruption, vänskapskorruption och nepotism är vardagsmat, där det förväntas att man ska gynna släkt och vänner och accepterat att man gynnar sig själv. I vissa länder betraktas det som omöjligt att göra affärer utan att pengar byter ägare under bordet. Vi slår oss gärna för bröstet och säger att sådant händer minsann inte här.
Jo, det gör det. Säkert oftare än vi vill kännas vid. Men man bör också skilja på sådant som satts i system och sådant som råkar ske för att man är okunnig om vad som gäller. Det är emellertid ett dåligt försvar. Man är skyldig att ta reda på vilka lagar och regler som gäller – samt tänka lite själv om det känns moraliskt rätt.