Liberala försvarare av frihet och välfärd, mellan ytterkanternas motståndare till det som stärkt det demokratiska välfärdssamhället. Fotouppställning hos TV 4, där partierna sällan får frågor om flera av de mer avgörande sakfrågorna. Foto:

Ryck upp valdebatten

Ledare

Enkelspårigheten i debatten inför valet ger en ensidig, och ibland falskt negativ, bild av vårt lands ekonomi och sociala förhållanden.

Ledartexten är skriven av tidningens ledarredaktion och speglar tidningens liberala värderingar och åsikter. Ledartexten är inte en nyhetsartikel. Läs mer: Så jobbar Eskilstuna-Kuriren och Strengnäs Tidning med journalistik.

En följd av detta är att en rad av de verkliga säkerhetspolitiska och ekonomiska riskerna kommer i skymundan. Sakfrågor som borde diskuteras mer, och problem som bara kan lösas i kompromisser över blockgränsen, får partiernas företrädare sällan svara på frågor om.

Om en vecka är det full fart i Almedalen i Visby. Det blir ett tillfälle att bredda, fördjupa och rycka upp debatten – för seriösa partier som har förmåga och värderingar som gör att de kan vara med och regera. Det blir ett tillfälle att bredda ämnesvalet i utfrågningar och debatter som arrangeras av nyhetsmedier.

Arbetslöshet eller för många arbetsföra i landet är inte det som nu bromsar ekonomin och skapar sprickor i sjukvården. Ett mycket påtagligt problem i stora delar av näringsliv och offentlig sektor är tvärtom arbetskraftsbrist.

Det är inte höga skatter på motorbränslen, på boende, på konsumtion eller på pensionsutbetalningar som förvärrar arbetskraftsbrist, eller håller tillbaka företagande, miljösatsningar och investeringar i produktionen. Tvärtom är det beskattningen av arbete, för både löntagare och egenföretagare, som är för hård. Samtidigt tar nedtrappningar av bidrag bort mycket av den ekonomiska belöningen för arbetsinsatser även bland åtskilliga låginkomsttagare och deltidsarbetande.

Med ökad andel i hög ålder med stigande vårdbehov, växande årskullar i skolan samt behov av personal- och teknikkrävande förstärkningar av militärt försvar och annan säkerhet mot yttre hot är det inte minskade samlade skatteintäkter som nu kan vara målet. Uppgiften är att fördela om skatteuttaget så att det stärker arbete, företagsklimat och en effektiv användning av kapital, något som kan ge minskad arbetskraftsbrist och ökade skatteintäkter med en ekonomi som bevarar en hög sysselsättningsnivå.

Sverige har på många sätt ett bra ekonomiskt läge, särskilt jämfört med europeiska länder som inte varit lika reforminriktade utan behållit mer av regleringar och hinder för ekonomin. Iakttagelsen som återges i citatrutan upptill på sidan är riktig. Men det är inte de senaste två mandatperiodernas insatser som åstadkommit detta.

Det vi ser är positiva följder av en mångårig reformperiod från 90-talets inledning och fram till 2010, under växlande regeringar. Därtill kommer en skicklig hantering av den internationella krisen 2008-09 samt en stabilisering av arbetsmarknadens lönebildning genom Industriavtalet.

Men för de kommande åren kommer dessa gamla lagrar inte att räcka. Både internationellt och nationellt – genom en riskabelt hög skuldsättning med bostadslån – finns risker för allvarliga finansiella kriser som kan skada arbetsmarknaden. Fiender till frihandel kan driva fram handelskrig, och riskerna har ökat även för militära konflikter som kan få globala följder. Demokratiernas samarbete, som är avgörande för både militär säkerhet och ekonomisk ordning, hotas av den radikalt antiliberala ytterhögern i Europa och i USA.

En ekonomisk politik som bygger vidare på det som är styrkan i Sveriges ekonomi behöver förenas med fortsatt förbättring av utbildningen samt med att långt större vikt läggs vid utrikes- och säkerhetspolitiken. På alla de områdena behövs en bredare samling kring det grundläggande i ett liberalt samhällssystem, med en ekonomi som skapar resurser, och en välfärdspolitik som utjämnar klyftor men bevarar drivkrafter för framsteg. Men framför allt en demokratisk anda, med det fria ordet, tolerans och öppenhet, och respekt för rättsstaten och alla människors lika värde.

Motsatsen till en sådan demokratisk anda vällde fram i hatutbrotten mot landslagsspelaren Jimmy Durmaz, och samma illasinnade grundattityd av intolerans och smädelser flyter som en ständig ström från yttre högerkanten i det politiska livet i vårt och andra länder. Väljare behöver i höstens val skydda landets välfärd och internationella säkerhet även genom att välja bort dem som har näthatet och trollfabrikerna som arbetsmetod och agitationssystem.

Läs också

( 15 st )

Läs mer om dessa ämnen

Fotbolls-VMLedareRiksdagenEkonomiInrikespolitikSäkerhetspolitikTrollfabriken
Relaterat