Osunda vanor ska inte föras vidare till nästa generation. Foto:

Så kan Sörmland vända viktkurvan

Ledare

Som tidningen skrev i går ligger två av tre skolbarn i Sverige inom WHO:s kategori ”fysiskt inaktiva”. Vart femte barn har övervikt, och i Sörmland är 12 procent av 4-åringarna överviktiga och 3 procent feta.

Ledartexten är skriven av tidningens ledarredaktion och speglar tidningens liberala värderingar och åsikter. Ledartexten är inte en nyhetsartikel. Läs mer: Så jobbar Eskilstuna-Kuriren och Strengnäs Tidning med journalistik.

Det är inte bara ett problem för de drabbade, som kanske har svårt att hänga med när kompisarna springer runt och leker. Sjukdomar som diabetes, cancer och olika former av psykisk ohälsa kan relateras till övervikt, något som dels är tufft för dem som insjuknar och deras anhöriga. Dels gör stora avtryck i statsbudgeten.

Enligt Folkhälsomyndigheten genererar ohälsan samhällskostnader på totalt 70 miljarder kronor per år – för sjukvård, produktionsbortfall och sjukskrivningar – vilket är mindre än exempelvis Försvaret kostar. Dessutom är vikt, motion och hälsa, precis som mycket annat, på god väg att bli en klassfråga.

Det gör att vår accelererande ohälsa inte kan klassas som ett individproblem. Det är ett samhällsproblem, vilket betyder att det inte håller att överlämna hela ansvaret till barn och föräldrar.

Tvärtom krävs ett helhetsgrepp och då inte i form av ett projekt som på sin höjd har pengar mandatperioden ut. Om trenden ska vända måste arbetet vara fokuserat och långsiktigt, och här kan Amsterdam fungera som förebild.

Där har andelen överviktiga barn minskat från 21 till 18 procent efter tre års målinriktat arbete. Steg ett var att sjösätta ett åtgärdsprogram, taget i bred politisk enighet, som har finansiering i ungefär 20 år. Steg två att få med stora delar av det lokala samhället, från skolor och förskolor som ordnar matlagningskurser, frukt, extra idrottslektioner och avgiftsfria fritidsaktiviteter, till affärer som har sett över sina utbud och placerat skräpmat mer undanskymt. Dessutom finns ingen ohälsosam reklam riktad till barn på platser där det offentliga bestämmer.

Nu är liknande satsningar på gång i tre svenska kommuner, som delar av ett tioårigt pilotprojekt vid Uppsala universitet. Målet är att stimulera ett brett lokalt samhällsengagemang och exempelvis ska familjer, politiker, vård, skola och företag skapa en miljö som gör det lättare att göra hälsosamma val. Det kan handla om att det ska finnas cykelvägar till skolan och att utforma skolgårdar så att de lockar till rörelse, men även om insatser vid elevhälsan och placeringen av godishyllan i mataffärer.

Tillsammans med höjda priser på tobak och alkohol och mindre salt och socker i färdigprodukter, finns just smart stadsplanering och informationskampanjer om diet som ”hälsotips” från WHO. Om hela eller delar av pilotprojektet visar på goda resultat efter halva tiden, som är om fem år, bör därför fler kommuner, inte minst här, följa efter.

Enligt rapporten ”Hälsan i Sörmland – en kommunbeskrivning”, som publicerades i somras, är 56 procent av alla vuxna i länet feta eller överviktiga. Det är en siffra som både förtjänar att läsas igen och tas på allvar.

Osunda vanor ska inte föras vidare till nästa generation.

Läs också

( 5 st )

Läs mer om dessa ämnen

HälsaLedareMotionsjukvård och hälsa
Relaterat