Vi får alla vår del av de globala följderna om någon av de större konflikterna i Asien spårar ur i stor konjunkturnedgång eller krigshandlingar.
Däremot har vi i Europa, även vid gemensamt uppträdande i EU, begränsade möjligheter att förebygga det som konfrontationslystna politiska ledare kan ställa till med.
Regeringen i Indien går nu in för att hetta upp både inrikes- och utrikespolitiska konflikter om Kashmirprovinsen, något som var en paroll i valkampanjen 2019 för premiärminister Narendra Modis hindunationalistiska parti BJP. De särskilda lagstiftningsrättigheterna för delstatsparlamentet i Kashmir avskaffas, och delstaten upphör som delstat och klyvs i två territorier med föga av självstyre.
Syftet att öka förståelsen i Kashmir för ställningen som indisk delstat överges helt.
Indiens militära överlägsenhet har i Modis parti setts som en möjlighet att driva den hårda linje som den högernationalistiska flygeln önskat. Hans regering från 2014 och framåt har på en del andra områden snarare betytt en fortsättning på den ekonomiska reformpolitik som under senare delen av kongresspartiets styre gjorde Indien till en snabbt växande industristat.
Men BJP:s ideologi har mörkare drag, enligt samma mönster som i många av de högerpopulistiska, auktoritärt nationalistiska eller nyfascistiska rörelserna i Europa och andra världsdelar. Dessa påstår sig genomgående vara företrädare för ”folket”, men delar av landets invånare räknar de inte till ”folket”, utan dessa ska motarbetas, stötas ut eller kanske fördrivas.
I Indien, med många språk, religioner och minoriteter, innebär BJP:s ideologi, där landet ska vara en hinduernas nationalstat, en stor risk att stora eller små minoriteter utsätts för mer diskriminering.
I en politisk strategi där stöd inom en kärntrupp av väljare mobiliseras genom att motarbeta eller misstänkliggöra minoriteter blir det följdriktigt att öka temperaturen i Kashmirfrågan och få den muslimska minoriteten att känna sig otrygg och motarbetad.
Narendra Modi har inte Donald Trumps blandning av vårdslöshet och okunnighet i samhällsekonomiska frågor. Men likheten med Trump är att öka aggressioner och misstro mellan folkgrupper, och ta lätt på att andra anhängare av samma ideologi ibland begår våldsdåd.
Attentaten mot svarta, judar och latinamerikaner som hetsas fram inom amerikansk ytterhöger motsvaras i Indien av en del politiska hinduextremisters mord och religionsförföljelser mot muslimer och kristna.
Apropå Donald Trump, så fick han på en presskonferens för en vecka sedan en fråga om uppladdningen av militär och polis som tyder på att Pekingregeringen förbereder sig på att med våld slå ned den demokratiska proteströrelsen i Hong Kong. Trump sade att det varit så mycket ”upplopp” i Hong Kong, att det var en intern kinesisk fråga, och att Peking inte behövde några råd från honom. En tydlig signal från USA:s president om grönt ljus för polis- och andra våldsmetoder!
I den mån resten av världen kan kyla ned allvarligare konflikthärdar i Asien så kräver det att demokratierna dels håller ihop, dels inte som Trump visar förståelse för diktatorer men förakt eller illvilja mot många av USA:s demokratiska bundsförvanter.