Räcker inte kraftledningarna till kan oredan snabbt bli väldigt stor. I årtionden har det inte setts som någon risk av betydelse för samhällsdebatten.
Kraftverken och ledningsnätet har möjliggjort att Sverige haft både avancerade processindustrier och en växande befolkning med stigande levnadsstandard. Den goda elförsörjningen, byggd på främst vattenkraft och kärnkraft, var en av de avgörande faktorerna när Sverige lyckades bryta det tidigare mycket stora fossilberoendet i fastigheter och i den stora merparten av industrin.
Men nu är kapacitetsbristen i elnätet inte långt bort. Elproduktionen blir mer väderberoende, och kommer att försvagas genom stängning av några stora kraftverk som stått för stora delar av baslasten i elsystemet.
Den politiska veckan började med en rätt oroande tankeställare måndag förmiddag. Nätkoncessionsutredningen, ledd av Elisabet Falemo, tidigare C-politiker och nu chef för Elsäkerhetsverket, har utarbetat en lång rad förenklingar för att försöka undvika att utbyggnad av nya kraftledningar förhindras eller försenas i segdragna tillståndsprövningar. Förslagen behövs verkligen. Det som oroar är att desannolikt inte räcker.
Koncessionen är ett tillstånd som behövs för att få ha ett elnät, liksom för varje bygge av en ny stamledning som knyter ihop olika delar av landet. När koncessionen är klar följer en lantmäteriprocess för ledningsrätten, alltså att få sätta stolparna i marken och hålla ledningsgator fria från skog. Att bygga en stor kraftledning kan ta tre år, men nu kan det innan dess krävas tre års förberedelser för att sätta ihop ansökan och fyra år av myndighetsprövningar och överklaganden.
När det, främst på 90-talet och några år till, var låg investeringstaktuppstod ett uppdämt behov av förnyelse av ett delvis ganska åldrat kraftledningsnät. Men med tiden ändras både industristruktur, folkmängd i en rad städer och inte minst fördelningen mellan baskraft (som kärnkraft), väderberoende el (vind och sol) och reglerbar kraft (vattenkraft).Med mindre kärn- och mer vindkraft kan de stora, snabba svängningarna i vad vindkraftverken levererar ibland motsvara en mycket stor del av hela landets effektbehov.
Då kan vattenkraften och ledningsnätet komma att inte räcka till för att leverera tillräckligt och dessutom hålla frekvensen för växelströmmen på nästan exakt 50 Herz. Detsenare är nödvändigt för att systemet ska fungera och inte skada ansluten utrustning eller orsaka strömavbrott.
Strömmen kommer att behöva gå nya vägar, med behov av ännu mer snabba omkopplingar, för att över hela dygnat och hela året klara effektbehovet. Både Svenska kraftnät och bolagen som driver de regionala näten planerar för ökade investeringar, men förståelsen på många håll är än så länge inte så stor för hur akut behovet blivit eller för att den ökade kapacitetens pris kommer att synas på elräkningarna.
Det största planerade projektet i Sörmland är en ny ledning till Oxelösund, som behövs när SSAB:s kolförbrukning ska ersättas med elström, genom att tillverkningen blir skrotbaserad. Liksom eldrivna bilar är eldrivna stålverk prov på hur klimatpolitik inte bara kräver mer ström och mer effektiva elnät, utan också tillräckligt många och stora kraftverk som kan leverera i alla väder.