Det märktes då Ekot utan framgång försökte pressa henne inför hennes tal i Almedalen. Men förutom en tid som statsråd under Reinfeldtåren har hon nu ett förflutet som chef på arbetsgivarorganisationen Almega och sedan på lantbrukarnas LRF. Det sistnämnda är utan tvekan en tillgång för henne.
Men tiden på Almega kan förknippa henne med försvaret av sådana baksidor hos friskole- och vårdföretag som en rad partier, även Centern och Liberalerna, nu vill städa upp. En artikel nyligen av henne och andra C-företrädare var en markering av att de inte försvarar sådana brister som den i praktiken alltför generösa fördelningen av skolpeng till friskolor – som inte behövt ta en del ansvar som kommunala skolor inte kommer undan.
En större fråga kan ställas på sin spets när skatter ska reformeras och försvarskostnader finansieras: De ganska stora kryphål för somliga höginkomsttagare som öppnats med den utveckling som skett i hur en del företagares inkomster får fördelas mellan arbets- och kapitalbeskattning (de s.k. 3:12-reglerna).
Dessa har ingen eller föga betydelse för vanliga jordbrukare, men så mycket större i en del konsult- och liknande branscher. Där kan somliga plocka ut förmåner som inte alls är tillgängliga för anställda med lika stora inkomster, bland exempelvis industrins ingenjörer eller regionernas läkare.
Centerns lista nyligen på minskat krångel för företag innehöll en del sakkunnigt skrivna ting om jord- och skogsbruk. Den var i övrigt en rätt tunn historia, med påfallande många punkter som gick ut på att det skulle supas mer sprit på krogar. Vad gäller socialt oansvarig alkoholpolitik och en del kryphål i skattelagstiftningen har Centern en del svaga punkter, som nog kan tilltala de mest högerborgerliga, men med fördel bör kunna städas ut.
Så mycket starkare argument har Anna-Karin Hatt om klimatfrågorna och om skogens på flera sätt positiva roll i klimatpolitiken. Det som nuvarande regeringsunderlag använde i valet, för att skada Centern och få makten, var att nästan helt undanröja inblandningen av biologiskt bränsle i dieseln. Just detta är nu på väg att efter en inledande prissänkning följas av en samhällsekonomisk och miljömässig baksmälla.
Koldioxidutsläppen har ökat anmärkningsvärt mycket, och kan med gällande EU-överenskommelser leda till avsevärda kostnader då staten måste köpa utsläppsrätter för det överskjutande. En del beror på mer trafik, men mycket kommer av att biologiska drivmedel ersatts med fossila.
Detta vänds snart i en ny situation, när fossila motorbränslen tas in i EU:s ordning för utsläppshandel och åter blir dyrare. Centern kan då väntas ha en konstruktiv infallsvinkel, där riktade stöd inte sprids ut över alla som tankar. De kan i stället ges så att de inte knyts till bränslevolymerna, utan siktar på dem som träffas påtagligt hårt. Dit hör boende i utpräglade glesbygder – liksom en del åkerier, jordbruk och andra företag, där lättnader skulle kunna ges inom företagsbeskattningen.