Så varför hålls då möten i USA där det varnas för att landet med Trump drabbas av kungamakt?
Inte bara i USA sägs detta. En av de inte så många traditionellt konservativa som i Sverige på allvar tar upp en idékamp mot den trumpistiska ytterhögern är Olof Ehrenkrona. I en artikel, publicerad i Frisinnad Tidskrift (nr 2/2025), skrev han om ”sykofanterna (alltså lismarna) i hovkretsarna i Washington och Moskva”.
Maktens centrum, runt Trump liksom Putin, beskriver han alltså inte som regeringar, utan som hov, där idéernas roll reducerats till att ”legitimera en brutaliserad och gränslös maktutövning”.
Ordet ”gränslös” är det centrala. I de demokratiska rättssamhällena är det grundläggande att regeringar och myndigheter ska verka ”under lagarna”, som det heter i svenska Regeringsformen.
Inte heller en vald politiker med stora befogenheter, som USA:s president, ska stå över lagen. Det är denna avgörande skillnad mellan monarki och demokratisk rättsstat som Olof Ehrenkrona pekar på.
Att ordvalet kan kännas ovant beror på att ordet ”monarki” numera oftast syftar på kungahusen i några parlamentariska länder i Västeuropa. De kungliga är där ett slags ceremonimästare och historiska symboler, utan politisk makt. Inte bara Sverige beskrivs bäst som en republik, som dock officiellt betecknar sig som monarki.
Då USA skapades som republik ville grundlagsfäderna framför allt undvika en godtycklig politisk maktutövning (arbitrary government) där den styrande kunde uppträda som en kung, höjd över lagen.
Men just däråt har Trumps Vita Hus förskjutit USA:s styrelseskick de senaste fem månaderna. Rader av dekret som han i rask takt skrivit på, efter målmedveten planering av delvis ganska anonyma personer i bakgrunden, är utformade i syfte att urholka kongressens lagstiftnings- och budgetmakt. Därmed samlas ännu mer makt till Vita Huset. Det blir rader av utmaningar mot domstolarnas kontroll av att president- eller myndighetsåtgärder inte är grundlagsvidriga eller olagliga på annat sätt.
Nästan alla republikaner i kongressen har hittills funnit sig i det mesta, delvis av rädsla för Trump och hans nätsoldater, delvis för att många av dem nu delar hans auktoritära böjelse. Kretsen kring Trump hoppas att Högsta Domstolen, som tidigare getts klar konservativ majoritet, ska godta en del av maktförskjutningen. Men var domstolens flertal till sist ställer sig, på högerradikal eller på traditionellt konservativ linje, har inte klarnat än.
För att befästa godtyckligt styre behöver de som nått makten sprida rädsla och underkastelse.
Många av Trumps första ämbetsåtgärder och andra makthandlingar var påminnelser om att statsmakten nu går fram hänsynslöst. Långa rader av ämbetsmän i opolitiska befattningar avskedades eller omplacerades i förödmjukande former.
Presidentdekret lade ner eller stympade myndigheter och andra institutioner som kongressen hade lagfäst. Av kongressen beslutade budgetmedel frystes i stället för att utbetalas.
Universitet, massmedier och advokatbyråer utsattes i rask takt för påtryckningar, stämningar, skadeståndshot eller utpressning, så hejdlöst att en del inte vågade annat än att vika sig.
I den långa rad av dömda brottslingar som benådades fanns alla de som dömts för det våldsamma upploppet då Trumpanhängare stormade kongressen 2021. Livvaktsskyddet togs genast bort för en av Trumps tidigare utrikesministrar och en av Trumps tidigare nationella säkerhetsrådgivare. Båda var – och är – hotade av iranska mordpatruller, men hade kommit på kant med Trump eller öppet kritiserat honom.
I godtycklig, monarkisk maktutövning är påtryckningar och utdelningar av förmåner eller repressalier viktiga redskap. Foglighet och medlöperi ska kunna belönas, ekonomiskt, juridiskt eller politiskt. På alla dessa sätt ska det kunna vara riskabelt för företag, ämbetsmän eller politiker att motarbeta eller att yttra sig kritiskt.
Här är även Trumps tullar användbara. Med tullar följer möjlighet till dispens. Företag, inom och utom USA, kan liksom andra länders regeringar hotas med vägrad dispens eller – efter motprestationer – belönas av Trump personligen med slopad eller nedsatt tull.
Som Håkan Holmberg en gång formulerade det i Upsala Nya Tidning behöver ”marknadsekonomi och fritt näringsliv” för att kunna bestå vara ”förankrade i ett övergripande värdesystem där internationalism, individualism och likabehandling oavsett bakgrund är grundläggande begrepp.”
De nya högerradikala riktningarna, Trumps och andra, står för motsatsen, och är ett hot mot demokrati och rättsstat. De kan också sänka fria länders ekonomi ned i finanskriser, rättsosäkerhet och styre genom belöningar till politiskt fogliga klienter.