Statsrådet Anna Ekström (S) nobbar tyvärr centralt rättade nationella prov. Foto:

Självklart ska nationella prov rättas centralt

Ledare

Debatten om nationella prov hamnar ofta snett. Sannolikt för att det är oklart vad syftet är.

Ledartexten är skriven av tidningens ledarredaktion och speglar tidningens liberala värderingar och åsikter. Ledartexten är inte en nyhetsartikel. Läs mer: Så jobbar Eskilstuna-Kuriren och Strengnäs Tidning med journalistik.

Om målet är att mäta vad eleverna kan i förhållande till sina skolkompisar hade det varit okontroversiellt att de, likt andra prov, rättas av skolans lärare. Om målet däremot är att mäta vad eleverna kan i förhållande till kunskapsmålen, få bukt med betygsinflationen och öka likvärdigheten och rättssäkerheten, oavsett var eleverna bor och i vilken skola de går, är central rättning ett måste. Annars är risken stor att de som rättar anpassar sig till den generella kunskapsnivån i elevgruppen, och den skiljer sig mellan skolorna.

Det bidrar i sin tur till betygsinflation. Särskilt tillsammans med att en skolas betygssnitt inte är knutet till det genomsnittliga resultatet på de nationella proven, vilket bör vara fallet.

Tvärtemot vad man kan tro är de största förlorarna på ett olikvärdigt system inte de högpresterande eleverna som i vissa fall snuvas på högsta betyg, utan de lågpresterande niondeklassarna som får överbetyg. Därmed luras de att tro att de har klarat grundskolan, när de i själva verket skulle behöva mer undervisning för att nå den kunskapsnivå som de enligt lag har rätt till.

Det leder till att elever börjar i gymnasiet med otillräckliga kunskaper och alltså kommer att ha svårt att klara av ett vanligt gymnasieprogram.

Därför är det olyckligt att gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström (S) i söndagens Agenda i SVT, avfärdade centralt rättade prov med motiveringen att det inte finns tillräckligt med lärare.

Dels för att 86 procent av lärarkåren vill ha central rättning av de nationella proven, enligt Lärarnas Riksförbund. Bland annat eftersom rättningen tar väldigt lång tid som de annars hade kunnat lägga direkt på elevernas undervisning.

Dels för att rättning av de nationella proven mycket väl skulle kunna vara ett extraknäck för pensionerade lärare. Det gäller framför allt slutproven i årskurs nio och på gymnasiet, som till skillnad från de nationella proven i årskurs tre och sex kan vara avgörande för om eleven kommer in på önskad utbildning, vilket betyder att det är av högsta vikt att prestationerna bedöms likvärdigt. Det framhålls även i utredningen om nationella prov från 2016, som både förespråkar ökad likvärdighet och rättssäkerhet för eleverna.

En sista invändning att slå hål på är att central rättning av de nationella proven riskerar att bli en dyr historia. Enligt en rapport från Skolverket skulle det gå på drygt 200 miljoner kronor per år.

Det är väl investerade pengar för att lätta på lärarnas arbetsbörda och göra svensk grundskola mer likvärdig.

Läs också

( 5 st )

Läs mer om dessa ämnen

Ledareskola och utbildning
Relaterat