Finansminister Magdalena Andersson (S) budgeterar underskott i högkonjunktur. Foto:

Socialdemokraterna strör pengar hit och dit

Ledare

Den som letar efter argument för den stora nyheten i Socialdemokraternas valmanifest kan säkert hitta några.

Ledartexten är skriven av tidningens ledarredaktion och speglar tidningens liberala värderingar och åsikter. Ledartexten är inte en nyhetsartikel. Läs mer: Så jobbar Eskilstuna-Kuriren och Strengnäs Tidning med journalistik.

När allt kommer omkring lär många föräldrar uppskatta en extra ledig vecka per år med föräldrapenning. Men det är ändå feltänkt. Pengarna behövs till annat och det är fel att bygga ut ledigheter i arbetskraftsbristens tid.

De 5,4 miljarder som reformen skulle kosta kan jämföras med andra anslag som Socialdemokraterna går till val på. Partiet vill tillföra kommuner och landsting 30 miljarder mer i generella statsbidrag.

Sveriges kommuner och landsting, SKL, uppskattar dock att staten behöver skjuta till 62 miljarder, om den service som erbjuds medborgarna ska förbättras i den takt som skett hittills och utan att kommunerna höjer skatterna. För att klara överskottsmålet i kommunsektorn krävs 80 miljarder.

Dessa prognoser behöver läsas kritiskt. SKL är en intresseorganisation som alltid äskar pengar från staten. Men beräkningen ligger inte långt från det som finansminister Magdalena Andersson (S) har sagt om saken. Med andra ord behövs varje miljard, även om man begränsar analysen enbart till kommunerna och landstingen.

Men det är så här Socialdemokraterna har utformat sin politik på senare år. De strör pengar hit och dit utan fokus och till synes utan någon annan övergripande idé än att ge något till så många som möjligt för att maximera utdelningen i valet.

Några talande exempel ur senaste budgeten: Barnbidraget höjdes för 4,5 miljarder och skatten för pensionärer sänktes för 4,4 miljarder. 2020 beräknas denna kostnad för staten bli 5,7 respektive 12,9 miljarder.

Det kan jämföras med höjningen av anslaget till polisen med 2 miljarder och till försvaret med 2,7 miljarder i år. För 2020 räknar regeringen med 2,8 respektive 2,7 miljarder.

Den sammanlagda effekten på statens finanser av skatte- och utgiftsförändringar beräknas till minus 40 miljarder i år, minus 60 miljarder nästa år och över 70 miljarder minus 2020.

Den svenska statsskulden är förvisso låg, varför Sverige klarar en hel del underskott. Men de bör tas i konjunkturnedgångar, när staten behöver hantera en stigande arbetslöshet och stimulera ekonomin. Underskotten ska inte budgeteras på toppen av en högkonjunktur.

För att få kalkylen att gå ihop under nästa mandatperiod bör man prioritera anslag till kommuner och landsting, föreslå skatte- och bidragsförändringar som kan öka antalet arbetade timmar och, när ekonomin är god, finansiera allt krona för krona.

Socialdemokraterna gör inget av det. Pengar till hushållen utgör en mycket stor del av reformerna under nuvarande mandatperiod. Skatterna sänks för dem som inte arbetar, för de allt fler pensionärerna. Någon skattepolitik som förbättrar personalförsörjningen och stärker företagens konkurrenskraft förekommer inte. Samtidigt har staten betydande underskott.

Sådan ekonomisk politik duger till produktion av glättiga valmanifest. För att klara Sveriges kommande utmaningar krävs annat.

Läs också

( 15 st )

Läs mer om dessa ämnen

SocialdemokraternaInrikespolitikLedareVal 2018skatter
Relaterat