Inget socialkontor klarade sig utan anmärkning och granskningen visar att trycket på socialsekreterarna är extremt.

Socialsekreterarna orkar inte mer

Ledare

Att det är tufft att jobba som socialsekreterare ligger i arbetsuppgifternas natur. Det kommer aldrig att vara lätt att vara det offentliga samhällets yttersta utpost, som ska möta utsatta barn och försöka fånga upp människor innan de når botten.

Ledartexten är skriven av tidningens ledarredaktion och speglar tidningens liberala värderingar och åsikter. Ledartexten är inte en nyhetsartikel. Läs mer: Så jobbar Eskilstuna-Kuriren och Strengnäs Tidning med journalistik.

Men det betyder inte att situationen bör göras svårare än nödvändigt. Tvärtom är det viktigt att ramarna är tydliga och arbetsmiljön trygg, ifall Sveriges 36 000 socialsekreterare ska orka – och våga – fatta svåra beslut. Som att tvångsomhänderta ett barn, mot föräldrarnas vilja.

Så är det tyvärr inte i dag. Det framgår i Arbetsmiljöverkets rapport ”Socialsekreterares arbetsmiljö”, som publicerades på fredagen efter att verket under tre år har studerat socialsekreterares arbetssituation i hälften av landets kommuner, bland annat Eskilstuna, Katrineholm och Vingåker.

Resultatet är illavarslande. Inget socialkontor klarade sig utan anmärkning och granskningen visar att trycket på socialsekreterarna är extremt.

Så många som var tredje har varit utsatt för hot eller våld. Det är hög personalomsättning, eftersom många är sjukskrivna samt flyr från både anställningar och yrket i sig. Arbetsbelastningen beskrivs som ”alarmerande hög”, vilket beror på en obalans mellan krav och resurser.

Dessutom finns en tendens att normalisera hot och våld – "lite får man tåla" – och det saknas inte sällan säkra besöksrum, som de anställda kan fly ifrån om ett möte med en medborgare förvandlas till en hotfull situation.

Sammantaget konstaterar Arbetsmiljöverket att tillsynen har visat på ”allvarliga brister och en ohälsosam arbetsmiljö”. De vanligaste påpekandena är att resurserna ska matchas mot arbetsbördan, att det behövs rutiner för att jobba systematiskt med arbetsmiljön och att arbetsgivarna måste verka för att minska risken för hot och trakasserier.

Kraven är långt ifrån orimliga. De är snarare nödvändiga om socialkontoren dels ska kunna locka dagens socialsekreterare att jobba kvar, dels ha några nyutexaminerade att rekrytera i framtiden. Två saker som är oerhört viktiga för att socialtjänsten – alltså en av de viktigaste samhällsfunktionerna – ska fungera. Vilket i vissa fall kan vara en fråga om liv och död.

Minns åttaåriga Yara Alnajjar, som slogs ihjäl i sitt hem 2014, varpå socialtjänsten fick svidande kritik av Inspektionen för vård och omsorg.

"Samhället Karlskrona misslyckades med att skydda Yara", som kommunstyrelsens dåvarande ordförande Patrik Hansson (S) uttryckte saken för TT.

Uttalandet understryker att det bara finns två alternativ. Antingen matchas resurserna efter socialtjänstens behov, så att kompetent personal väljer att jobba kvar och den nyutexaminerade får en god introduktion i yrket. Eller så tvingas medarbetarna till strategier som antingen äventyrar deras egen hälsa, ibland med sjukskrivning som följd, eller kvaliteten i arbetet.

Oavsett vägval är de som påverkas mest inte socialsekreterarna eller deras chefer. Utan barn som Yara Alnajjar, som samhället riskerar att misslyckas med att skydda.

Läs också

( 15 st )

Läs mer om dessa ämnen

InrikespolitikLedareSocialtjänst
Relaterat