Ett minne blott?

Strängnäs behöver sina bygdeskolor

Ledare

Den 9 september kommer väljarna i Strängnäs kommun att folkomrösta om skolan. Igen.

Ledartexten är skriven av tidningens ledarredaktion och speglar tidningens liberala värderingar och åsikter. Ledartexten är inte en nyhetsartikel. Läs mer: Så jobbar Eskilstuna-Kuriren och Strengnäs Tidning med journalistik.

Förra gången var i juni 2013. Då handlade det om skolans organisation i Strängnäs stad. Nu gäller saken bland annat landsbygdsskolornas framtid.

Folkomröstningen 2013 blev något av ett fiasko. Bara 17 procent av de röstberättigade deltog. Med så svag förankring behövde inte politikerna göra något av viljeyttringen. Vilket ytterligare visar hur olämpligt det är att försöka avgöra sammansatta, och över tid föränderliga, organisationsfrågor i en folkomröstning.

Däremot hade folkomröstningen ändå viss politisk betydelse. Den mobiliserade en del väljare som var missnöjda med hur frågan sköttes av majoriteten och lär ha bidragit till att den röstades bort året efter.

Men svinhugg går igen. Då satt Moderaterna i opposition och var med om att driva fram folkomröstningen. Nu styr de kommunen och får se hur samma instrument används mot deras politik.

Eftersom folkomröstningen denna gång genomförs samma dag som de allmänna valen, har den chans att samla ett väsentligt större valdeltagande än sist. Den kan även få en större betydelse för utgången i kommunvalet.

Initiativet för folkomröstningen samlade nästan 3 000 namnunderskrifter, vilket motsvarande 10-15 procent av väljarna. Det är inte ett allt för långsökt antagande att i princip alla de är motståndare till förändringen. Tillsammans med ytterligare mobilisering för frågan, vilket följer av valkampanjerna, kan det ge en del rörelse i väljarkåren.

Det går att jämföra med den omvälvning som skolfrågan åstadkom i kommunvalet i Flen 2014. Centerpartiet, som tog tydlig ställning mot en nedläggning av landsbygdsskolor, fördubblade sitt väljarstöd.

Strängnäs har dessutom till stor del genomfört omorganisationen före valet och har därmed skapat stor irritation hos många väljare.

Uppgiften för Strängnäs partier blir nu att hitta en väg ut ur denna situation. Det gäller främst att skilja frågan om befolkningstillväxt i Läggesta-Mariefred och sammanslagning av högstadier från frågan om små bygdeskolor för yngre barn.

Ett nytt högstadium i det expansiva Mariefredsområdet är en nödvändighet och kommer att påverka Stallarholmen och Åker. Större skolor har lättare att rekrytera behöriga lärare. Om lärarna är fler har de också större utbyte av varandra. Det ger en mer stimulerande studiemiljö under de sista skolåren.

De små bygdeskolorna för yngre barn är i sin tur viktiga för att familjer ska vilja bo på landsbygden. Bortom själva skolgången är skolorna viktiga nav, oumbärliga för sociala och andra relationer på orten. Nedlagda skolor ger också kvarstående lokalkostnader, även om de får bäras av någon annan del av kommunen.

Det betyder inte att skolorna måste drivas i kommunal regi. Kommunen bör dock inte bara uppmuntra utan även aktivt arbeta för att friskolor ska kunna ta över – om den vägen står öppen.

Läs också

( 5 st )

Läs mer om dessa ämnen

Strängnäs kommunKommunalpolitikLedareSkola
Relaterat