Utan inströmningen av svarta pengar från det omgivande svenska samhället skulle det inte ske några gangstermord i kampen om langarreviren. På bilden brottsplatsundersökning efter trippelmordet i Malmö. Foto:

Svarta pengar göder ligor

Ledare

Risken för allmänheten att dödas eller skadas i en gangsterskjutning är nästan mikroskopiskt liten, även om ett fåtal fall förekommit.

Ledartexten är skriven av tidningens ledarredaktion och speglar tidningens liberala värderingar och åsikter. Ledartexten är inte en nyhetsartikel. Läs mer: Så jobbar Eskilstuna-Kuriren och Strengnäs Tidning med journalistik.

På ett helt annat sätt är det med de varor och beteenden som de kriminella ligorna har som födkrokar. Narkotika, langning av svartsprit, utpressning, koppleri och könshandel, häleri och bedrägerier utsätter varje år ett stort antal människor samt deras anhöriga för social misär, sjukdom, otrygghet – och ibland våld, inte sällan även dödsfall.

Narkotikan, som är gängkriminalitetens främsta inkomstkälla medför en omfattande utslagning från arbetsmarknaden, svaga utbildningsresultat och psykiatrisk sjuklighet – i likhet med alkoholen är den en kraftfull drivkraft bakom klassklyftor, fattigdom, socialt elände och tunga kostnader i offentlig sektor.

Det blir väldig uppståndelse, och ansatser till politisk hysteri, vid ett spektakulärt våldsbrott, som den senaste nedskjutningen av några i ett kriminellt gäng i Malmö, med tre döda och lika många skadade. Kontrasten är stor mot den utbredda tystnaden och nedvärderingen av lidandet och den sociala utslagningen som följer i spåren av langningen, smugglingen och annat som kriminella gäng försörjer sig på.

Ett trippelmord är ett allvarligt brott, och en rättsstat kan inte ta lätt på mord i några fall, inte heller då yrkesbrottslingar dräper varandra. Men trippelmordet i Malmö är inte ett tecken på en nu accelererande ökning av gangsterkriminalitet med skjutvapen, i Malmö eller i landet. Som Sydsvenska Dagbladet påpekar om utvecklingen i Malmö visar en "jämförelse av antalet skjutningar under våren i år och våren 2017 att siffran har halverats" . Bland orsakerna finns att "polisens kartläggning och spaningsverksamhet mot gängen har gett bra koll på de aktiva kriminella", samt att "skärpt lagstiftning om explosiva varor, som handgranater, och straffskärpningen för vapenbrott har gjort att fler gängmedlemmar kunnat plockas från gatan och lagföras".

En rad ledande kriminella har dömts och polisen har med kameraövervakning och på annat sätt drivit bort narkotikalangningen från ett par stadsdelar där den förut kunde pågå ganska ostörd. De kriminella försöker fortsätta i en annan stadsdel. Konflikter om att behärska denna har utbrutit, och det är en av de tänkbara orsakerna i trippelmordet.

Det som polisen i dag i en del städer med mer kraft arbetar på att hejda lämnades tidigare ofta utan åtgärd. Åtgärder mot den till synes mer småskaliga delen av knarklangningen var lågprioriterade och impopulära, i polisledningen och på en del andra håll. I stället för att systematiskt ta itu med gängkriminalitetens födkrokar tilläts dessa att blomstra. Politiska krav på polisens arbetsinriktning handlade oftast om annat, och så är det för det mesta fortfarande.

Men det är inte bara polisens arbetsmetodik som påverkar hur polisens arbetsbörda och effektivitet utvecklas. De svarta pengarna som kriminaliteten lever på kommer till mycket stor del från de delar av samhället där inkomsterna är högre och det svenska uttalet mindre brutet än i de stadsdelar där många av de kriminella gör tillvaron obehaglig och otrygg för sina grannar.

Den överslätande hållningen till narkotikabrukets sociala och kriminalpolitiska konsekvenser innebär att det blundas för hur pengar från mer välbeställda stadsdelar undergräver livsvillkoren i utsatta stadsdelar. I stället för att sätta ljuset på de kriminella och på dem som ger de kriminella deras inkomster förvrids debatten till ett kollektivistiskt misstänkliggörande av fördrivna och förföljda som fått en fristad i Sverige och lever här laglydigt men ofta under mycket enkla villkor.

I kriminalpolitik borde det vara elementärt att den ska inriktas på att lagföra de brottsliga, inte på att kollektivt misstänkliggöra oskyldiga.

Läs också

( 4 st )

Läs mer om dessa ämnen

LedareNarkotikabrottOrganiserad brottslighetmordpolis
Relaterat