Låt Sörmland gå före för att höja betygen. Foto:

Sverige underpresterar – och Sörmland är ännu sämre

Ledare

18 600 elever eller 17,5 procent. Så många niondeklassare gick i somras ut grundskolan utan att vara behöriga till gymnasiet.

Ledartexten är skriven av tidningens ledarredaktion och speglar tidningens liberala värderingar och åsikter. Ledartexten är inte en nyhetsartikel. Läs mer: Så jobbar Eskilstuna-Kuriren och Strengnäs Tidning med journalistik.

Ännu fler – drygt var fjärde – hade underkänt i minst ett ämne, visar ny statistik från Skolverket.

De undermåliga resultaten slår inte blint. Tjejer har högre betyg än killar. Elever födda i Sverige klarar sig bättre än utrikes födda. Friskolor vinner över kommunala. Barn med högutbildade föräldrar går till 95 procent ut grundskolan med gymnasiebehörighet, medan motsvarande siffra för barn vars föräldrar som mest har gymnasieutbildning är 78 procent.

Men om det är illa i Sverige är det ännu värre i Sörmland. Här blir bara åtta av tio behöriga. Nästan en av tre har underkänt i minst ett ämne.

Och inte heller i Mälardalen är det lika för alla. Medan Eskilstuna och Katrineholm ligger ungefär på Sörmlandssnittet, presterar Flen och Vingåker betydligt sämre, Strängnäs markant bättre, och det håller inte att skylla på de socioekonomiska skillnaderna.

Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag, vilket betyder att varje kommun är skyldig att göra vad som krävs för att alla elever, oavsett bakgrund, ska få likvärdiga möjligheter. Det handlar inte bara om resurser och lärartäthet, även om de nya statliga pengarna som framför allt riktas till skolor med tuffare villkor är välkomna. Det är minst lika viktigt att lyckas locka de bästa lärarna till skolorna med störst utmaningar och att utarbeta arbetssätt som ger mest resultat för pengarna.

Och här kommer ett radikalt förslag. Låt kommunerna i Sörmland gå före och testa något nygammalt som fungerar: katederundervisning och fokus på faktakunskaper.

Bortsett från att tilltaget kommer att höja den generella kunskapsnivån i ett län som verkligen behöver få rätsida på betygen och arbetslösheten, är det ett säkert kort för att fler elever åtminstone ska lyckas kravla sig över godkändnivån. För de som drabbas värst när skolan sviker, inte ställer krav och är allmänt stökig, eller när medelklasspappor kräver läxfrihet, är barn vars föräldrar inte förmår kompensera för skolans brister.

En del för att de inte vill. Andra för att de inte orkar. Några för att de inte kan språket.

Därför är lösningen på skolproblemet inte att satsa 50 miljoner kronor för att utbilda föräldrar att hjälpa sina barn med läxorna, vilket utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) fått igenom i budgetförhandlingarna. Dels för att pengarna knappast räcker för att alla föräldrar ska känna sig säkra på högstadiematte och tysk grammatik. Dels för att kurserna framför allt kommer att locka dem som redan är engagerade i barnens skolgång och har en positiv inställning till skolan. Något som är oerhört mycket viktigare för den enskilda elevens resultat än föräldrarnas faktiska kunskaper.

Sist men inte minst bör kommuner som ligger efter snegla på dem som har lyckats. Framför allt Vingåker och Flen kan gott åka på studiebesök till områden som dragits med låga skolresultat, men som efter hårt arbete vänt den negativa trenden.

Lösningen har ofta varit att lokalpolitikerna slutat att skylla ifrån sig och bestämt att deras barn har rätt att lyckas. Och det gäller även, eller kanske snarare framför allt, elever som börjar skolan med sämst förutsättningar.

Läs också

( 5 st )

Läs mer om dessa ämnen

Ledareskola och utbildning
Relaterat

Mest delat denna vecka