Det är rätt enkelt för de flesta att komma upp i en acceptabel konditionsnivå. Foto:

Systemkollaps i våra kroppar

Ledare

Alla träningsbilder i sociala medier till trots – de flesta har antagligen på känn att svenska folkets kondition inte är vad den en gång var.

Ledartexten är skriven av tidningens ledarredaktion och speglar tidningens liberala värderingar och åsikter. Ledartexten är inte en nyhetsartikel. Läs mer: Så jobbar Eskilstuna-Kuriren och Strengnäs Tidning med journalistik.

I onsdags fick vi aningen bekräftad: Andelen som har så pass låg kondition att det är farligt för hälsan har ökat från 27 procent 1995 till 46 procent 2017.

Det betyder att nästan halva arbetskraften inte klarar av att gå en rask promenad i tio minuter utan att bli trötta, vilket gör att fler riskerar att drabbas av bland annat diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Allt enligt en studie av forskare på Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm, som har analyserat syreupptagningsförmågan hos 350 000 personer i arbetsför ålder.

Bryter man ner resultatet ser man att konditionen inte har försämrats jämnt över hela befolkningen. Män har gått ner i uthållighet mer än kvinnor, lågutbildade mer än de med högre utbildning, landsbygdsbor mer än människor i städerna och yngre mer än äldre.

För att sluta fylla på i den sista gruppen, måste skolan flytta fram positionerna. Dels genom att låta idrottslektionerna ha fokus på kondition och styrka, med moment som alla elever klarar av, oavsett om de är atletiska eller inte. Dels genom att lärare och övrig skolpersonal ser till att framför allt de yngre eleverna rör på sig under rasterna och när de är på fritids, så att fler kommer upp i WHO:s rekommendation om minst en timmes måttlig fysisk rörelse om dagen.

För den vuxna delen av befolkningen krävs snarare en nationell strategi, vilket föreslås av Elin Ekblom Bak, som är en av personerna bakom studien.

Det kan låta klåfingrigt. Motionsvanor ingår på många sätt i var och ens privatliv.

Samtidigt kommer notan för livsstilssjukdomarna att landa på skattebetalarna. Och det är bättre att lägga en del av resurserna på att jobba förebyggande, exempelvis genom att göra utomhusmiljöer mer gång- och cykelvänliga, än att låta kostnader för sjukvård, sjukskrivningar och produktionsbortfall explodera.

Dessutom kan sjukvården vara med och jobba förebyggande, genom att sänka ribban för när läkare ska ta upp livsstilsfaktorer med människor som söker sjukvård för olika åkommor. Det borde inte vara konstigare att ge enkla motionsråd till dem som har dålig kondition, än att ge listor med kostråd till patienter som ligger i riskzonen för att få så kallad åldersdiabetes. Framför allt eftersom det i många fall kan vara samma personer.

Ur en aspekt låter ”Operation motion” som ett stort projekt, men enligt Ekblom Bak är det rätt enkelt för många att komma upp i en acceptabel konditionsnivå. Det räcker att ta dagliga promenader eller hitta en annan motionsform som man tycker om och därför inte hoppar över.

För tvärtemot vad man kan tro bottnar den försämrade konditionen troligtvis inte främst i svenska folkets träningsvanor. Delar av förändringen beror sannolikt snarare på att vi generellt är mindre aktiva i vardagen, på grund av mer bilåkande, fler stillasittande jobb och ökad skärmtid. Det gör att många inte får särskilt mycket motion ”gratis”, utan måste se till att den blir av.

Lösningen kan vara att hitta en hobby, som aerobics eller simning. Men det kan lika gärna vara att cykla till jobbet, inte ta bussen hela vägen eller att på något annat sätt få in så mycket rörelse som möjligt i vardagen.

Läs också

( 5 st )

Läs mer om dessa ämnen

HälsaLedareMotionSjukvårdTräning
Relaterat