Det finns varken några gratis luncher eller gratis läkarbesök. Foto:

Uppmana inte till onödiga läkarbesök

Ledare

När tekniken utvecklas måste regelverk hänga med. Därför blev nätbaserade vårdtjänster ett nytt tillsynsområde hos Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, i fjol.

Ledartexten är skriven av tidningens ledarredaktion och speglar tidningens liberala värderingar och åsikter. Ledartexten är inte en nyhetsartikel. Läs mer: Så jobbar Eskilstuna-Kuriren och Strengnäs Tidning med journalistik.

Förra veckan meddelade myndigheten att den har identifierat risker med bland annat utskrivning av narkotikaklassade läkemedel och identitetskontroll, och nu inleds en nationell tillsyn av nätläkare och andra digitala vårdtjänster, vilket är bra.

Men det räcker inte.

Digital vård är inte dåligt i sig. Men en förutsättning för att den även i framtiden ska kunna betalas helt eller delvis med skattepengar är att den används på rätt sätt.

Det ställer inte bara krav på ”besökens” kvalitet. Det betyder även att nätläkarföretagen i en del fall bör hyfsa till sin marknadsföring.

Fokus måste dels ligga på att informera om att de olika aktörerna finns. Dels på vilka åkommor det är lämpligt att söka digital vård för.

Dessutom kan de digitala vårdgivarna gott markera att man inte ska ringa till nätläkaren för sådant som man inte har en tanke på att gå till den fysiska vårdcentralen med. Som en förkylning som bara är att vänta ut.

Ytterligare en central punkt, rent etiskt, är att undvika ordet ”gratis” i marknadsföringen, vilket egentligen gäller all offentlig verksamhet som är avgiftsfri för den enskilde.

Det finns varken några gratis luncher eller gratis läkarbesök. Däremot är sjukvård för barn skattefinansierad till 100 procent.

Det betyder dock inte att föräldrar med krassliga femåringar bör uppmuntras att okynnesringa till nätläkaren, eftersom det på sikt kan bli dyrt för skattebetalarna och ytterst riskerar att leda till att den digitala vården stryps i stället för utvecklas.

Därför är det bra att Region Sörmland kommer att strama upp marknadsföringsreglerna för alla vårdgivare som finansieras av regionen. Det handlar till exempel om att säkerställa att marknadsföringen är saklig och korrekt och inte stimulerar folk att söka vård som inte är medicinskt motiverad.

En slags reklam som då sannolikt inte accepteras är den som en av nätaktörerna tidigare använde sig av, där en ung kvinna kontaktade nätläkaren efter att ha visat tecken på förkylning i kollektivtrafiken.

Samma sak gäller texten ”Hej förskolesmittor, dagissjukdomar, höståkommor och förkylningstider. Träffa läkare inom 30 minuter – utan att lämna hemmet”. Då dessa symptom i regel inte är någonting som man behöver söka läkarhjälp för.

Den här sortens reglering av nätläkartjänster betyder inte att en orolig förälder inte ska kunna ringa till sjukvården för att få vägledning, vilket det kanske kan låta som. Givetvis ska det även i framtiden gå att via telefon få tips på huskurer, lotsning till rätt vårdinstans eller en bekräftelse på att symptomen inte är någonting att oroa sig över.

Det är det vi har Vårdguiden 1177 till.

Läs också

( 6 st )

Läs mer om dessa ämnen

Region SörmlandInternetLedareSjukvård
Relaterat