Det är brist på personer med gymnasial yrkesbildning, bland annat inom fordon och transport. Foto:

Utbilda inte till arbetslöshet

Ledare

I slutet av varje år publicerar SCB en arbetskraftsbarometer, som i regel inte visar några större sensationer. Däremot är trenden tydlig.

Ledartexten är skriven av tidningens ledarredaktion och speglar tidningens liberala värderingar och åsikter. Ledartexten är inte en nyhetsartikel. Läs mer: Så jobbar Eskilstuna-Kuriren och Strengnäs Tidning med journalistik.

Det finns lediga jobb i allt fler branscher – men flertalet av de arbetslösa har inte rätt kompetens. I dag är det brist på nyutexaminerade arbetssökande i närmare 60 procent av de utbildningsgrupper som undersökts, vilket kan jämföras med 2013 då siffran var drygt 10 procent.

Störst är efterfrågan på lärare och sjuksköterskor, men även de flesta med teknisk utbildning går en ljus framtid till mötes. Dessutom är det brist på personer med gymnasial yrkesbildning, framför allt inom fordon, transport, bygg, restaurang, vård och omsorg.

Vad man inte ska utbilda sig till om man enklare vill få in en fot på arbetsmarknaden? Journalist eller biolog, enligt barometern. En annan rapport från SCB spår ett framtida överskott av humanister, beteendevetare och konstnärer.

Även om klyftan mellan arbetsgivarnas efterfrågan och de arbetssökandes kompetens har växt under senare år är problemet inte nytt. Utbildningar inom media, humaniora och estetiska ämnen har under långt tid lockat betydligt fler än det finns arbetstillfällen för, medan vården och omsorgen har skrikit efter personal så länge många kan minnas.

Lösningen på det första problemet är framför allt att minska antalet utbildningsplatser inom områden där arbetslösheten är stor. Dels eftersom det inte är en rättighet att studera sitt favoritämne på universitetet, folkhögskolan eller högskolan – fråga bara alla utan toppbetyg som drömmer om en läkarexamen. Dels eftersom det är tveksamt ur samhällsekonomisk synvinkel att använda skattepengar för att massutbilda människor till yrken där det redan finns ett betydande överskott.

För det andra behövs information. Unga människor har mycket begränsad, om ens någon, erfarenhet av arbetsmarknaden och i dag är det svårt för en tonåring att skapa sig en korrekt bild av hur situationen inom olika yrken och branscher ser ut.

Ökad transparens är inte minst viktigt med tanke på att de flesta som lägger ner flera år på en utbildning och tar studielån förväntar sig ett jobb som ligger i linje med utbildningen. Av samma skäl behöver de som inte är intresserade av högre studier ökat stöd för att välja rätt utbildning och inriktning på gymnasiet.

För det tredje vilar ett stort ansvar på arbetsgivarna. Framför allt på de offentliga som har svårast att rekrytera.

Tiden när sjukvården och äldreomsorgen lockade kvinnor som var tacksamma för att över huvud taget få lönearbeta är förbi. I dag kräver undersköterskor och sjuksköterskor, med all rätt, liknande villkor som manligt dominerade branscher med motsvarande utbildningslängd.

Samma sak gäller läraryrkena. Den som har studerat lika många år som en jurist eller civilingenjör vill att det ska synas bättre än det gör, både i status och på bankkontot.

Om arbetsgivaren säger nej till kraven söker sig många, som SCB:s arbetskraftsbarometer visar, till andra branscher. Den trenden kommer inte att vända bara för att unga får bättre information eller nekas tillträde till populärare utbildningar.

Kommuner och landsting måste locka ny personal på egna meriter.

Läs också

( 4 st )

Läs mer om dessa ämnen

UtbildningArbetsmarknadLedare
Relaterat