Studenter med svaga förkunskaper från gymnasiet möter en högskola som getts ekonomiska motiv att inte underkänna, utan i stället låta kraven sjunka. Foto:

Utbildning med svag kvalitet gör klassresor svårare

Ledare

Utbildning är en hävstång, inte bara för ekonomiska framsteg.

Ledartexten är skriven av tidningens ledarredaktion och speglar tidningens liberala värderingar och åsikter. Ledartexten är inte en nyhetsartikel. Läs mer: Så jobbar Eskilstuna-Kuriren och Strengnäs Tidning med journalistik.

Den öppnar vägar till nya yrken, och den kan övervinna gamla mönster i könsroller, samhällsklass och geografi.

Så har det ofta fungerat, men då behövs kvalitet, inte bara kvantitet. På 20 år har antalet högskolestudenter mer än fördubblats. Men effekten i att bryta upp sociala olikheters inverkan på yrkesval och inkomster har sannerligen inte fördubblats.

Däremot är kvaliteten i högre utbildning ojämn, fortsatt stark i en del utbildningar medan krav och kunskaper sjunkit i andra.

S-sidan i regeringen har dragit på sig kritik med en liten tunn promemoria om att byta ett par ord i högskolelagen. En uppgift om bred rekrytering ändras till brett deltagande i utbildningen. Tanken är att det inte räcker att inspirera fler från hem och folkgrupper utan studietraditioner att söka till högskolor. Det kan behövas en del riktat stöd för att få fler att fullfölja och inte hoppa av eller misslyckas.

Farhågor har spritt sig om att detta skulle tas som ännu en förevändning för att sänka krav och godkänna studenter som borde underkänts. Något sådant står inte i den kritiserade promemorian. Men förslaget lades fram utan att något sades om de på sina håll allvarliga problemen med sviktande kunskapsresultat och urholkad vetenskaplig nivå. Regeringen har gjort som högskolechefer ville och likviderat ett kvalitetskontrollsystem som tydligt pekade ut utbildningar med dålig kvalitet. En sådan regering blir lätt misstänkt för att dra än längre åt samma håll.

Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S) lägger nu den tänkta lilla lagändringen åt sidan, för en tid. Högskolechefer har beklagat sig igen, nu över mer uppgifter, för studievägledning och distansundervisning, utan extra pengar. Regeringen vill först se över systemet för resurstilldelning, heter det.

Det var värst. Då måste den ju lägga hand vid en av de verkligt starka drivkrafterna för kvalitetsurholkning. Denna har överlevt ända sedan Moderaterna skötte utbildningspolitiken för 25 år sedan. Högskolor har starka ekonomiska incitament att hålla uppe intäkterna och skydda personalens jobb genom att sänka kunskapskrav och vetenskaplig nivå.

Studenter med svaga förkunskaper från gymnasiet möter en högskola som getts ekonomiska motiv att inte underkänna, utan i stället låta kraven sjunka. Mer än det mesta undergräver sådant utbildningens effektivitet i att utjämna sociala skillnader.

Läs också

( 1 st )

Läs mer om dessa ämnen

Mälardalen högskolaUtbildningLedare
Relaterat