• Märken efter människohandlarnas tortyr i ett läger i Sinai i Egypten. Här är det en sudanesisk man som utsatts. Arkivbild. Foto:
  • Meron Estefanos är svensk-eritreansk journalist och människorättsaktivist. Arkivbild. Foto:
1/

Bok: Eritrea i grym handel med egna flyktingar

Eritrea

Den eritreanska regimen är djupt inblandad i den mycket brutala handeln med flyktingar från det egna landet, enligt en ny bok.

Vissa offer utsätts för tortyr, sexuellt våld, avrättningar och deras anhöriga och vänner för utpressning för lösesummor.

— Vi är säkra på att det finns kopplingar till regimen, säger Meron Estefanos, svensk-eritreansk journalist och människorättsaktivist, till TT.

Efter fem års fältarbete av olika experter släpps nu boken, som är redigerad av professor Mirjam van Reisen vid universitetet i Leiden i Nederländerna och professor Munyaradzi Mawere vid Great Zimbabwe University. Under arbetet har bland annat pengaflöden följts och cirka 200 offer intervjuats – bland andra av Estefanos.

Eritrea är ett av världens värsta förtryckarländer, och styrs med järnhand av president Isaias Afwerki.

Grym handel

Experterna har identifierat fem eritreanska män som ligger bakom den mycket grymma handeln med de ofta unga flyktingarna via Sudan, Etiopien, Egypten och Libyen. Enligt boken kan handeln kopplas direkt till eritreanska regeringstjänstemän och militärer, i samarbete med kriminella gäng. Betalningar av lösesummor – via digitala betalningssystem – kopplas till Eritreas huvudstad Asmara eller personer utomlands som anses länkade dit.

— Den korrumperade eritreanska regimen har alltid blundat för när deras personal gör olika kriminella saker, så länge man inte är ett hot mot regimens makt. Ju mer korrumperade de är, desto säkrare sitter presidenten. Det är också ett sätt att tjäna pengar, säger Estefanos.

TT: Men är det också ett sätt att bli av med oppositionella?

— Ja, absolut. Det är ju de som lämnar landet – de som är missnöjda med systemet.

"Är frustrerande"

Under resorna norrut utsätts de skyddslösa offren inte sällan för en fruktansvärt grym behandling. De blir bestulna, misshandlade, utsätts för sexuellt våld och avrättningar. Dessutom hålls många gisslan, och gängmedlemmar ringer anhöriga och vänner och kräver pengar medan de måste lyssna på hur nära och kära skriker under fasansfull tortyr. Det är fastslaget att detta hänt flera anhöriga i Sverige.

Estefanos tycker att EU och Sverige blundar för det fortsatta förtryck regimen utsätter flyktingarna för via sina ambassader runt om i Europa. Hon tror att Sverige är extra försiktigt på grund av den svensk-eritreanska journalisten Dawit Isaak som fängslades i Eritrea 2001, och vars öde är okänt.

— Det är frustrerande. Vi vill ju ha hem Dawit Isaak, men samtidigt ska det inte kosta mig mina rättigheter.

Fakta: Eritrea

Trots tidiga löften om demokrati vid självständigheten från Etiopien 1993 är Eritrea en enpartistat, styrd av en diktator, president Isaias Afwerki. Han var dessförinnan ledare för den största befrielsegruppen EPLF (ombildat till det numera enda tillåtna partiet PFDJ).

Ingen politisk opposition tillåts och inga nationella val har hållits sedan självständigheten. Författningen har aldrig införts. Pressfriheten är den sämsta i världen, enligt Reportrar utan gränser. Landet är så slutet att det brukar liknas vid Nordkorea.

Tillsammans med sina bundsförvanter styr Isaias Afwerki enväldigt över politik, ekonomi och rättsväsende. Sedan 2001 råder i praktiken undantagstillstånd.

I september 2001 greps den svensk-eritreanske journalisten Dawit Isaak i Eritrea. Det är oklart om han ännu är vid liv.

Fakta: Boken

Det är flera experter som står bakom boken "Människohandel och trauma i den digitala eran. Den pågående tragedi av handeln med flyktingar från Eritrea."

Experterna är professor Mirjam van Reisen vid universitetet i Leiden i Nederländerna, professor Munyaradzi Mawere vid Great Zimbabwe University, den svensk-eritreanska journalisten och Eritrea-experten Meron Estefanos, den eritreanske människorättsjuristen Daniel Mekonnen, den sydafrikanske journalisten och experten Martin Plaut samt den eritreanska människorättsaktivisten Selam Kidan.

Under arbetet med boken har cirka 200 intervjuer genomförts.

Källa: Författarna