Brexitmotståndare demonstrerar utanför parlamentet i London. Foto:

London ber EU om förlängning om brexit

Brexit

Storbritannien kommer att be EU om förlängd förhandlingstid om brexit.

Premiärminister Theresa May får nu göra ett nytt försök att få igenom sitt utträdesavtal.

Efter en vecka full av förluster i parlamentet var marginalen till sist rejäl för premiärministern på torsdagskvällen.

Det brittiska underhuset röstade ja till att be EU om förlängd förhandlingstid med 412 röster mot 202.

Därmed kan May börja fila på sin förlängningsansökan. Hur den kommer att se ut är dock långt ifrån klart ännu.

Regeringens vinnande förslag på torsdagen var nämligen formulerat på så vis att man bad ledamöterna att i första hand rösta ja till en "teknisk" förlängning fram till den 30 juni – men bara om man senast nästa onsdag har accepterat Mays utträdesavtal.

Annars, heter det från regeringen, riskerar Storbritannien att få foga sig i vad EU:s övriga stats- och regeringschefer tycker, vilket kan bli en betydligt längre förlängning.

— Jag anser inte att det är rätt sak att göra, sade May i onsdags.

EU ställer villkor?

EU:s permanente rådsordförande Donald Tusk har meddelat att en lång förlängning är vad han tänker arbeta för.

"Under mina konsultationer inför toppmötet kommer jag att vädja till EU:s övriga 27 medlemsländer att vara öppna för en lång förlängning om Storbritannien anser att det är nödvändigt att ompröva sin brexitstrategi och bygga samförstånd kring den", skriver Tusk på Twitter.

Statsminister Stefan Löfven (S) är öppen för en förlängning, men ser det som logiskt att i så fall ställa villkor.

— Det finns en logik i det naturligtvis, att man inte bara skjuter fram något som ser likadant ut om ett antal veckor eller månader – så att problemet är kvar, sade han på en pressträff i riksdagen.

Hur villkoren ska utformas vill Löfven diskutera med de andra EU-ledarna innan han sätter ned foten.

— Jag vill gärna diskutera med de andra och se, men Sverige har som princip varit för att se om vi kan hjälpa till och göra det här så bra som möjligt, sade Löfven.

Ändringsförslag

Tanken från den brittiska regeringen är nu att kvällens röst ska kunna följas av en ny omröstning om utträdesavtalet, senast den 20 mars.

Många gissar att May kommer att försöka lägga fram avtalet för omröstning i början av nästa vecka.

Blir det då ett tredje nej – efter jätteförlusten i januari (minus 230 röster) och storförlusten i tisdags (minus 149 röster) – får hon åka till EU-toppmötet utan klara besked från London.

Det skulle i sin tur kunna leda till en fjärde omröstning efter toppmötet, då May i så fall kan ställa det mot alternativet att behöva acceptera en långvarig förlängning av förhandlingstiden, i åtminstone ytterligare ett år.

Övertala nej-sidan

För att det ska bli ett ja krävs att en rejäl mängd av de främsta brexitanhängarna i det egna partiet, Konservativa partiet, byter sida och börjar stödja Mays avtal, tillsammans med de nordirländska unionisterna i DUP.

DUP-ledaren Arlene Foster pratar redan med regeringen, även om partiet fortsatt vill ha juridiska garantier för att inte Storbritannien ska fastna i utträdesavtalets omdiskuterade så kallade nödlösning om Nordirland.

— Vi kommer att hålla i gång de samtalen för vi vill ha en uppgörelse. Jag tror att vi måste avsluta de diskussionerna innan vi beslutar vad vi vill göra, sade DUP-ledaren Arlene Foster till Sky News på torsdagen.

Inom Konservativa partiet finns samtidigt ledamöter som tycker att May ska lägga in sin egen position som förhandlingsbricka.

"Kaoset kan inte fortsätta. Någon måste ge vika. Om det krävs för att få igenom det måste premiärministern lova att avgå efter att utträdesavtalet är säkrat", skrev parlamentsledamoten George Freeman på Twitter på torsdagen.

Fakta: Viktiga dagar om brexit

Här är den närmaste tidens viktiga brexitdatum:

* 14 mars: underhuset röstar om att be EU om förlängd förhandlingstid.

* senast 20 mars: eventuell tredje omröstning om utträdesavtalet med EU.

* 21–22 mars: årets första ordinarie EU-toppmöte i Bryssel, enligt planerna det sista med Storbritannien som medlemsland.

* 25–28 mars: EU-parlamentet samlas i Strasbourg, med möjlighet att ratificera ett utträdesavtal.

* 29 mars: Storbritannien lämnar EU kl 23.00 (brittisk tid) om inget avtal klarats av och landet heller inte beviljats förlängd förhandlingstid av EU.

Fakta: Utträdesavtalet

EU och Storbritannien har förhandlat fram ett utträdesavtal som i detalj reglerar det brittiska utträdet ur EU, planerat till den 29 mars 2019. I avtalet ingår allt från framtida rättigheter för EU-medborgare i Storbritannien och vice versa, till ekonomiska uppgörelser kring exempelvis pensioner och bidrag till EU-projekt som Storbritannien lovat vara med och finansiera.

Om avtalet godkänns av Storbritanniens parlament och EU-parlamentet inleds en 21 månader lång övergångsperiod fram till den 31 december 2020 för att ytterligare underlätta för folk och företag att anpassa sig.

Om avtalet inte godkänns – exempelvis på grund av oenighet i det brittiska parlamentet – finns dock risk för ett avtalslöst utträde och i så fall en abrupt ändrad relation då allehanda EU-regler och EU-tillstånd slutar gälla omedelbart från den 30 mars.

För att lindra följderna av en eventuell avtalslös situation förbereder just nu både EU och Storbritannien nödåtgärder. EU-kommissionen har lagt fram 18 nödförslag för att lindra effekterna för exempelvis studenter, fisket och flygtrafiken. På EU-kommissionens webbplats finns också 88 noggranna genomgångar av konsekvenserna inom en lång rad områden.

Fakta: Kvällens omröstningar i London

Fyra ändringsförslag lades till torsdagskvällens huvudförslag från regeringen. Så här gick det:

1) Förslag H från Sarah Wollaston (Oberoende gruppen) gick ut på att söka förlängd förhandlingstid för att hålla en ny folkomröstning om brexit. Röstades ned med 85 mot 344.

2) Förslag I med Hilary Benn (Labour) och Oliver Letwin (Konservativa partiet) som främsta namn handlade om att i princip låta parlamentet ta över processen från och med onsdag för att "hitta en väg framåt som kan samla en majoritet". Röstades ned med 312 mot 314.

3) Förslag E är Labours huvudförslag från partiledaren Jeremy Corbyn och gick ut på att be EU om förlängd förhandlingstid för att hitta "majoritet om en annan inställning", men angav ingen tidsram för förlängningen. Röstades ned med 302 mot 318.

4) Förslag J från Christ Bryant (Labour) beordrade regeringen att inte lägga fram sitt nedröstade utträdesavtal ytterligare en gång. Drogs tillbaka i sista stund.

5) Själva huvudförslaget gick i grunden ut på att be EU om en kort förlängning till maximalt den 30 juni, men bara om parlamentet senast den 20 mars har enats om ett utträdesavtal. Annars väntas EU endast kunna föreslå en betydligt längre förlängning, som i så fall kräver att Storbritannien håller EU-val i vår. Gick igenom med 412 röster mot 202.