Den finlandssvenske 65-åringen Stefan Ingves har snart avverkat tretton år som riksbankschef. Han har mandat att leda Riksbanken till december 2022. Foto:

Ingves: Sverige har blivit mer sårbart

Finanskris

Sverige är mer sårbart nu än under finanskrisen för tio år sedan, säger riksbankschefen Stefan Ingves.

En bostadsmarknad i obalans, räntekänsliga och högt skuldsatta hushåll och vår stora banksektor oroar mest.

— Det vill till att vi balanserar detta och att man på den politiska sidan förr eller senare är villig att vidta de åtgärder som behövs, så att skulderna inte ökar så mycket och så att vi får en fungerande bostadsmarknad, säger Stefan Ingves.

Den finlandssvenske 65-åringen är på väg mot sitt fjortonde år som riksbankschef. Han har under karriären spelat en avgörande roll i två djupa svenska finanskriser. Först som generaldirektör för den statliga så kallade bankakuten under 1990-talskrisen. Sedan – efter några år som höjdare på Internationella valutafonden (IMF) – även som chef för Riksbanken.

Kraven har skärpts

Det var den posten han hade när den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers gick omkull för tio år sedan.

Lehman-kraschen skapade den djupaste globala recessionen sedan 1930-talet, även i Sverige där BNP rasade med 5 procent 2009. Sedan dess har kraven på banksektorn skärpts radikalt. Och det har skapats nya kanaler för samtal och samarbete mellan myndigheter i olika länder för att hantera akuta krislägen i finanssystemet i framtiden.

— På det sättet är det bättre, säger Stefan Ingves.

Vad det hårdare politiska klimatet globalt och i Sverige innebär för förutsättningarna att hantera nästa kris är dock svårt att säga, enligt riksbankschefen.

— Man kan aldrig veta, när saker och ting faller isär, om de ytterst ansvariga är villiga att komma överens eller inte.

Nästa stora kris

Det är inte bara bostadsmarknaden som gör Sverige mer sårbart nu än för tio år sedan, enligt riksbankschefen.

— Vi har också en arbetsmarknad där matchningen är ett stort problem. Och så skolan, som måste hålla en utbildningsnivå som är sådan att vi kan stå oss i konkurrensen, säger han.

Och nästa stora kris kommer närmare för varje dag, enligt Stefan Ingves – för de kommer med jämna mellanrum. Som de flesta ekonomer pekar han bland annat ut valutakriserna i Argentina och Turkiet, Italiens skuld- och bankproblem, Kinas dolda skuldberg, brexit och Trumpregeringens handelskonflikter som de största orosmolnen just nu.

— Vi tenderar alltid att säga att det är annorlunda nu. Sedan bygger vi upp de här expansiva skedena, där vi har enorma svårigheter att bromsa i tid. Vår egen bostadsmarknad är nästan ett typexempel på det, säger han.

När det smäller

Riksbankschefen vill inte peka finger när det gäller ansvaret för den politiska oförmågan att hantera de inhemska svenska problemen – som han inte tror sprider sig internationellt, men som gör Sverige sårbart när det smäller utomlands.

— Hela det system vi har byggt upp kring bostäder har den ena regeringen efter den andra, under årens lopp, inte lyckats hantera. Då bygger du gradvis upp detta och då är vi där vi är i dag.

Hur långt bort nästa stora finanskris är vill Stefan Ingves låta vara osagt.

— Man kan varna, man kan grubbla, man kan titta på grafer, man kan undra om det håller ihop. Men det går inte att veta vad det är exakt som blir den utlösande faktorn.

Fakta: Stefan Ingves om riskerna

Det finns gott om internationella orosmoln enligt riksbankschefen Stefan Ingves. Som de flesta ekonomer pekar han på valutakriserna i skuldtyngda tillväxtekonomier som Argentina och Turkiet, Italiens skuld- och bankproblem, Kinas dolda skuldberg, all osäkerhet kring brexit och Trumpregeringens handelskrig med EU och Kina.

Om Argentina och Turkiet:

Det tror jag inte ska påverka Sverige så mycket, för vi är ganska långt från dem. Men det blir väldigt bekymmersamt för befolkningarna i de här länderna. De kommer att få betala väldigt dyrt för den ekonomiska misskötseln.

Om Italien:

Svenska banker har ju inte stora exponeringar mot Italien, men återkommer oreda i Europa så är det ju så att länderna i eurozonen är Sveriges största handelspartners. Allt som händer inom EU är alltid viktigt för oss eftersom Sverige är en liten och väldigt utrikeshandelsberoende ekonomi.

Om Kina:

Kinas dolda skuldberg är ju svårt att veta vart det tar vägen, men samtidigt har Kina en gigantisk valutareserv. Det betyder att då är man inte beroende av resten av världen.

Om handelskriget?

Det kan aldrig vara bra för Sverige. Vårt välstånd kommer från att vi säljer grejer till andra. Eller som man brukar säga, där jag växte upp i Österbotten: Vi blir inte rika på att tvätta skjortor åt varandra.

Om brexit:

Det är naturligtvis väldigt svårt att veta vart det där tar vägen. Men historiskt har ju man på den brittiska sidan varit ganska likasinnad i den meningen att britterna normalt sett tar ställning för frihandel, vilket även Sverige är för.

Fakta: Sverige under finanskrisen

Stockholmsbörsen rasade 35 procent på lite drygt två månader i turbulensen efter Lehman Brothers-kraschen den 15 september 2008. Och när botten nåddes den 21 november hade nästan 60 procent av börsvärdet raderats ut på ett år. Sedan tog det nästan sju år för börsen att ta sig tillbaka till de historiska toppnoteringarna sommaren 2007.

Den svenska kronan blev också snabbt en av många slagpåsar på den turbulenta valutamarknaden under krisen, med ett ras på nästan 40 procent från april 2008 till mars 2009. Räntan på lån mellan banker i Stockholm, Stibor, rusade uppåt när bankerna inte längre litade på konkurrenternas betalningsförmåga. Storbankerna i Sverige fick problem att finansiera sig, inte minst Swedbank, som hade stor exponering mot de överhettade och krisdrabbade baltiska ekonomierna. SEB och Nordea hade ungefär samma exponering, men var med betydligt starkare ägare bakom sig inte lika sårbara. För hushållen sköt boräntorna i höjden, med en topp på 7 procent för storbanken SEB:s rörliga ränta veckorna efter Lehman Brothers kollaps.

Riksbanken gjorde helt om efter en serie räntehöjningar och sänkte på nio månader reporäntan från 4,75 procent till 0,25 procent och pumpade även in nästan 500 miljarder kronor i likviditet i banksystemet 2008–2011. Riksbanken, som även fördubblade valutareserven, bidrog också med likviditetsstöd till Island, Lettland och Estland och sköt dessutom till nödlån till investmentbanken Carnegie och isländska Kaupthing Sverige när krisen var som värst – allt för att förhindra att dessa akuta problem skulle sprida sig i det svenska banksystemet.

Finansdepartementet tog samtidigt på kort tid fram en stödlag och program för bankgarantier och kapitaltillskott, för att kunna hantera banker i kris och hålla liv i banksystemet. Detta gav höjda insättningsgarantier och banade vägen för Riksgäldens statliga garantier till banker och bostadsinstitut. Det blev i första hand Swedbank som använde sig av systemet, som totalt växte till garantier på 354 miljarder kronor sommaren 2009. Riksgälden emitterade även extra statsskuldväxlar för att öka tillgången på statspapper på den stelfrusna kreditmarknaden.

Varsel och stora nedskärningar i industrin tryckte upp arbetslösheten från 6 procent sommaren 2008 till 8,5 procent ett år senare och den svenska sysselsättningen föll med 108 000 personer. Den svenska fordonsindustrin gick också in i en djup kris, med tvärnit för orderingången, krisåtgärder och jättevarsel som följd. Detta innebar bland annat slutet för Trollhättans Saab Automobile, som efter många turer kring ruinens brant försattes i konkurs 2011.