Nu ska betygen ses över. Gymnasieministern vill se mindre fokus på enstaka svaga resultat. Arkivbild. Foto:

Ministern vill ha snällare betygsättning

Utbildning

Betygssättningen i grund- och gymnasieskolan ska bli snällare genom att elevernas svaga insatser inte ska få större betydelse än flera bra.

— Väldigt mycket pekar på att man fokuserar på den sämsta prestationen, vilket gör att eleverna tappar sugen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Snart tillsätter regeringen en utredning som ska se över betygssystemet. Anna Ekström har tidigare berättat att hon vill avskaffa gymnasieskolans kursbetyg, och låta ämnesbetygen göra comeback. Detta blir en viktig fråga för utredningen.

Men utredningen får också bita tag i ramverket för själva betygssättningen, i såväl grund- som gymnasieskolan. Så som systemet är utformat i dag ska eleven uppfylla samtliga angivna kunskapskrav för ett visst betygssteg. Ett enda misslyckande bland en rad toppresultat kan alltså innebära att eleven mister ett A, och halkar ned ett eller flera steg på betygstrappan. Många elever har vittnat om stress och frustration över detta.

— Vi vill utreda att läraren ska kunna göra en samlad bedömning av elevens kunskaper, i stället för att fokusera på den sämsta prestationen, säger Anna Ekström.

Högt pris

I gymnasieskolan är det dessutom så att varje ämne är uppdelat i kurser, och varje kursbetyg hänger med till slutbetyget. Redan 2016 slog den stora gymnasieutredningen ned på kursbetygen och föreslog en återgång till de sammanvägda ämnesbetygen. Förslaget mottogs överlag positivt, men först nu är det alltså aktuellt att utreda saken.

— Mitt viktigaste skäl är att ämnesbetyg möjliggör för läraren att ge ett ämnesdjup och en progression, och att betyget sätts på allt eleven lär sig under gymnasietiden. Den stress och den press som kursbetygen innebär kostar mer än det smakar. Inte minst elevhälsopersonal vittnar om detta, säger Anna Ekström.

En lärarfråga

Luddiga och högt ställda kunskapskrav har också kritiserats, senast i en rad inslag i Sveriges Radio. Bland annat har en studie vid Linnéuniversitet visat att professorer bedömt grundskolans kunskapskrav i historia och biologi som högre än de på universitetsnivå.

— Jag vill väldigt gärna se att man ser över värdeorden i kunskapskraven. Regeringen har också gett Skolverket i uppdrag att se över beskrivningarna. Men jag är väldigt bestämd på att lärarna ska vara med i den översynen, det inte ska vara ett politiskt projekt, säger Anna Ekström.

Fakta: Betyg

Skolelever får betyg från och med årskurs 6.

Betygsskalan går från A (högsta betyg) till F (icke godkänt).

Betygen sätts terminsvis (grundskolan) eller i slutet av en kurs (gymnasieskolan).

Vad som krävs för olika betyg beskrivs i kunskapskraven.

För betygen A, C eller E krävs att elevens uppfyller kunskapskraven i sin helhet.

För betyget B ska eleven ha klarat kunskapskraven för C och till övervägande del för A.

För D ska eleven ha klarat kunskapskraven för E och till övervägande del för C.

Källa: Skolverket