Senatens minoritetsledare Chuck Schumer och representanthusets minoritetsledare Nancy Pelosi, båda från Demokraterna. Arkivbild. Foto:

Mycket i vågskålen i samtal i Vita huset

USA

President Donald Trump har satt sig i förhandlingar med demokratiska ledare i Vita huset om budgeten, utgiftsposter och ekonomin i stort.

Mycket ligger i vågskålarna – på fredagen kan USA tvingas börja ställa in betalningar och stänga delar av statsapparaten.

Förra gången kraschade de och brann redan innan de nått förhandlingsbordet. Demokraternas minoritetsledare i senaten och representanthuset, Chuck Schumer och Nancy Pelosi, ställde in ett möte i förra veckan sedan Trump twittrat att han anser att Pelosi och Schumer vill ha flödande illegal invandring in över USA:s gränser och att han inte kan se någon uppgörelse med dem.

"Inte intresserade"

Men återigen försöker Schumer låta optimistisk:

— Ingen här vill se en nedstängning (av statsapparaten). Vi demokrater är inte intresserade av en.

Bakgrunden är att USA:s statsskuld i september var nära att slå i lånetaket, gränsen för hur stor skuld staten får ha. Historiskt har kongressen närmast rutinmässigt höjt taket, men när skulden nått astronomiska belopp har frågan blivit alltmer politiskt laddad. Bland annat motsätter sig många konservativa republikaner "rena" höjningar av skuldtaket, om det inte vägs upp av nedskärningar i välfärdssystemet – vilket är svårt att få stöd för.

Kräver eftergifter

Vid mötet deltar även de republikanska kongressledarna. Förhandlingen har viss koppling till nästa års statsbudget, som fortfarande inte slutligt godkänts och i samband med vilken Republikanerna försöker få igenom en skattereform. Pelosi och Schumer har antytt att de kräver eftergifter om de ska stödja en skuldtakshöjning – något senatens demokrater kan fördröja med så kallat filibustrande.

På deras lista står stöd till ett statligt sjukförsäkringsprogram för fattiga barn, kamp mot opiatmissbruket, skydd för "dreamers" (som kommit illegalt till USA som barn), satsning på pensionssystemet samt infrastrukturprojekt på landsbygd.

Fakta: Skuldtaket i USA

USA:s kongress har sedan en lagändring 1917 haft mandat att sätta ett tak för hur stor skuld staten får ha.

Under större delen av 1900-talet har kongressen godkänt höjningar utan stort motstånd. Men i takt med en växande statsskuld har en höjning av skuldtaket blivit en mer politiskt laddat. Nu har statsskulden passerat hisnande 20 000 miljarder dollar.

Om inte politikerna i kongressen enas om att höja skuldtaket kommer statskassan att sina. Då kan USA tvingas ställa in amorteringar och betalningar för federala utgifter för bland annat sjukvård och försvar och sociala förmåner – och statsanställda kan komma att permitteras.

En utebliven höjning kan få katastrofala ekonomiska konsekvenser och leda USA in i en ny era av lågkonjunktur och arbetslöshet.

Den nuvarande tidsfristen löper ut på fredag, men i kongressen pågår försök att länga den till den 22 december eller den 30 december.

Förhandlingarna om att höja skuldtaket är ideologiskt laddade. De mest konservativa republikanerna, som förordar en liten statsapparat, vill inte låta statsskulden växa om man inte samtidigt gör motsvarande nedskärningar i statliga utgifter som federala välfärdsprogram. Demokraterna å sin sida vill inte gå med på nedskärningar som drabbar de svagaste.

Källa: USA:s finansdepartement, The Washington Post