• Kazuo Ishiguro är en finstämd författare som förenar kyla med ömsinthet. Arkivbild. Foto:
  • Flera av Kazuo Ishiguros böcker finns översatta till svenska.
1/

Nobelpris till det förflutnas uttolkare

Litteratur

Han är det förflutnas uttolkare, via minnets vanskliga filter. Årets Nobelpris går till en finstämd författare som förenar kyla med ömsinthet. Kazuo Ishiguro uppehåller sig vid vad vi måste glömma för att orka leva.

En åldrande berättare som ser tillbaka på sin levnads dagar figurerar i Kazuo Ishiguros två första romaner. Båda utspelas i efterdyningarna av bomberna mot Hiroshima och Nagasaki. Årets Nobelpristagare har i hela sitt författarskap ägnat sig åt just tillbakablickar. Men enligt ständiga sekreteraren Sara Danius inte för minnets eget skull, utan för att uppmärksamma vad vi måste glömma för att överleva våra trauman.

Nostalgin verkar inte heller bara på en individnivå, enligt författaren själv.

— Jag har skrivit alla dessa böcker om personer som kämpar med sina personliga minnen, utan att veta när de ska gömma sig från sitt förflutna eller när de ska konfrontera det. Men vad jag verkligen ville göra var att skriva om den kampen på en samhällelig nivå. De flesta länder har många hemligheter, säger han i en intervju med The Telegraph.

Barndomens Japan

Fem år gammal flyttade Kazuo Ishiguro till England med sin familj, på flykt under andra världskriget. Planen var att återvända till Nagasaki, vilket familjen aldrig gjorde. Det var hemlandet som slutligen fick författarens fantasi att börja flöda, eller snarare hans egna bleknande minnen av det.

— Vid 20 års ålder hade jag en relation till en plats som kallades Japan, som helt bestod av minnen och bilder jag hade samlat från böcker, tidningar, serier och filmer, sade Ishiguro i en intervju med Japan Times, och lade till att han ville bevara barndomslandet just så som det var i hans huvud.

Som barn var han aldrig särskilt intresserad av böcker, snarare av musik. Han skrev låttexter och inspirerades av Bob Dylans "märkliga stream-of-consciousness-texter". Vid 24 års ålder gav han sig på författandet. Romanerna kretsar kring teman som föräldralösa barn, och hur vi söker mening. I "Never let me go" skapade han en science fiction-liknande miljö där kloner blev en metafor för vårt korta liv.

— De ger oss nya perspektiv på oron som vi hela tiden bär med oss och till slut knappt märker av: vetskapen att våra liv har ett slut, vetskapen att de människor som vi älskar också kommer att dö. Många av våra viktigaste beslut i livet fattar vi utifrån vetskapen att tiden är begränsad, sade författaren i en intervju med Dagens Nyheter.

Finstämd

I japansk film och hos regissörer som Yasujiro Ozu upptäckte Kazuo Ishiguro ett tyst, stramt formspråk som dolde starka känslor under ytan. Det kan sägas karaktärisera hans egen återhållsamma stil. Det blir tydligt inte minst i genombrottsromanen "Återstoden av dagen", som skildrar en omutligt plikttrogen butler i klassamhällets England.

Enligt översättaren Rose-Marie Nielsen är han själv "en engelsman ut i fingerspetsarna".

— Han är en finstämd och tillbakadragen person, och han skriver också på det sättet, säger hon till TT.

Författaren och kritikern Carl-Johan Malmström tycker att man kan placera Ishiguro i en tradition där en författare från ett språk har lärt sig att behärska ett annat språk.

— Det skapar en alldeles speciell märklig blandning av kyla och ömsinthet. Han står utanför det språk som han skriver på, samtidigt som han behärskar det totalt. Det är en mycket subtil författare.

Mytiskt England

Själv pratar Ishiguro dock om en distans till sitt andra hemland. Bandet till England är inte lika starkt som det exempelvis Jonathan Coe eller Hanif Kureishi kan tänkas ha, sade han i en intervju i The Guardian.

— För mig är det som en mytisk plats.

"Begravd jätte" som kom på svenska förra året är den första roman Kazuo Ishiguro har skrivit på tio år, och präglas av just detta. Heraldiska monster och alfer dyker upp i 500-talets England, ett faktum som delade kritikerkåren. Det fick även kollegan Ursula K Le Guin att ifrågasätta Ishiguros plötsliga genrebyte till fantasy.

Fakta: Kazuo Ishiguro

Född: 1954 i Nagasaki, Japan

Bakgrund: Kazuo Ishiguro kom till England vid fem års ålder. Han publicerade sin första roman vid 27 års ålder, "Berg i fjärran" (1982). Genombrottet kom med "Återstoden av dagen" (1989). Andra översatta romaner är bland andra "Konstnär i den flytande världen" (1986) "Den otröstade" (1996), "Vi som var föräldralösa" (2000), "Nocturner: fem berättelser om skymning och musik" (2010).

Tre romaner av Ishiguro:

"Berg i fjärran" (1982)

En medelålders änka i London försöker försonas med sin dotters självmord i denna Ishiguros debutbok. Ett besök av hennes andra dotter gör att Etsuko börjar minnas sin tid som ung kvinna i Nagasaki, Japan, och kampen att återskapa sitt liv efter det andra världskrigets fasor. Ishiguro undersöker hennes psykologiska trauma och minnets gradvisa sammansmältning med nu och då.

”Never let me go” (i svensk översättning 2005, men med engelsk titel)

Tre ungdomar växer upp på ett isolerat internat på den brittiska landsbygden. Romanen är en vetenskapskritisk dystopi som tar upp frågor kring organdonation och kloning. Det mest skräckinjagande är att ungdomarna går ett skrämmande öde till mötes, som de inte ens gör motstånd mot. Även denna roman blev film, med samma titel.

"Återstoden av dagen" (1989).

Ishiguros intrikata berättarteknik härleddes först ofta till hans japanska bakgrund men då skrev författaren i stället en roman i en urengelsk miljö. Hans genombrottsbok utspelar sig på ett brittiskt gods under 50-talet och 30-talet. Mönsterbutlern Stevenson får låna sin husbondes bil och reser på sitt livs första semester men också tillbaka genom sina minnen. Ishiguro skildrar det brittiska klassamhället och en butlers blinda lojalitet med en husbonde som bjöd in tyska nazister. Romanen blev storfilm med Anthony Hopkins och Emma Thompson i huvudrollerna. Ishiguro fick Bookerpriset för romanen.

Mest delat denna vecka