• Turkiets president Recep Tayyip Erdogan talar inför sina anhängare i det turkiska parlamentet dagen innan den nya säkerhetslagen antas. Arkivbild. Foto:
  • 500 personer misstänkta för inblandning i kuppförsöket i Turkiet i juli 2016 leds av paramilitär polis och specialstyrkor utanför en domstol i Ankara. Sedan kuppförsöket har omkring 160 000 personer gripits och lika många statsanställda fått sparken, enligt FN. Arkivbild. Foto:
1/

Turkisk säkerhetslag "steg mot envälde"

Turkiet

Turkiets nya säkerhetslag tar landet ett steg närmare envälde, enligt Turkietkännaren Jenny White, som kallar den "mycket besvärande".

Även landets redan haltande ekonomi riskerar att drabbas ytterligare.

President Recep Tayyip Erdogan drog i veckan åt tumskruvarna ytterligare när en ny säkerhetslag klubbades igenom i Turkiets parlament. I mångt och mycket innebär lagen en förlängning av det undantagstillstånd som regeringen införde efter kuppförsöket i juli 2016 och som efter beslut i förra veckan nu hävs.

Men man bör inte underskatta vad det betyder att myndigheterna nu kan begränsa människors frihet med stöd i lagen, enligt Jenny White, professor vid Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet.

— Då finns det ingen väg tillbaka. Det är nedslående. Jag trodde att Erdogan skulle känna sig mindre hotad när han jagat bort så många av sina fiender, men så blev det inte.

Anti-terrorlag

Enligt Ankara är den nya lagen nödvändig för att bekämpa terror, medan Erdogans motståndare ser den som ett sätt att rensa ut personer som anklagas för att ha kopplingar till den USA-baserade predikanten Fethullah Gülen. Turkiet pekar ut Gülen-rörelsen för att ha organiserat kuppförsöket och klassar den som en terroristorganisation.

Under undantagstillståndet har omkring 160 000 personer gripits och lika många statsanställda fått sparken, enligt FN.

— I den nya lagen får lokala guvernörer lov att begränsa personers rörlighet. Utan anledning kan de stänga ner organisationer och se till att människor inte längre når sina hem eller jobb. Det är mycket besvärande, säger Jenny White.

Lagen utökar tiden som polisen får hålla människor häktade och ger rätt att på lösa grunder granska personers och deras anhörigas bankkonton och e-postkorrespondens. Just godtyckligheten är oroande, enligt Jenny White.

"Oro och rädsla"

— Vem som helst bland de 50 procent som inte röstade på Erdogan är lovligt byte, inte bara att bli gripen utan bevis, utan också att bli bannlyst från sitt hem, få sina ägodelar och pengar konfiskerade och sitt pass beslagtaget. Det är som att vara en icke-person, säger White.

Systemet har enligt henne skapat ett angivarsamhälle.

White får medhåll av Serhat Paktas, svenskturk boende i Turkiet, som säger att vanligt folk har fullt upp att försöka navigera i vardagen efter kuppförsöket.

— Undantagstillståndet och nu den nya lagen har skapat oro och rädsla att göra eller inte göra någonting – politiskt eller vad som helst, säger han på telefon från storstaden Istanbul.

Erdogans omfattande makt är skrämmande och det saknas "bromsar i samhällssystemet", säger han.

— Samtidigt måste livet gå vidare.

Risk för ekonomin

Turkiet tampas med en mycket ansträngd ekonomi. Valutan har tappat i värde, räntorna har gått upp och det turkiska näringslivet går på knäna.

— Utländska investeringar har minskat, eftersom affärsmän inte är säkra på att deras investeringar är skyddade när Turkiet inte längre är en rättsstat, säger Jenny White.

Den nya lagen riskerar att förvärra situationen ytterligare, bedömer hon. I förlängningen blir det turkiska folket lidande.

— Vanliga människor i Turkiet har stora kreditkortsskulder. Erdogan har visserligen på ett artificiellt sätt hållit räntorna nere, men det skadar ekonomin ännu mer.

Bakgrund: Turkiet

Den 15 juli 2016 iscensattes en misslyckad statskupp i Turkiet. Tiden sedan dess har präglats av omfattande utrensningar i den turkiska statsapparaten och i de väpnade styrkorna. Flera steg har tagits mot ett allt med auktoritärt ledarskap.

2017 genomfördes en folkomröstning där en knapp majoritet röstade för att ge presidentämbetet utökad makt. Rollen som premiärminister upphörde att existera och parlamentets möjligheter att granska och ställa regeringen och presidenten till svars minskade. Författningen ändrades så att president Erdogan kan sitta kvar till år 2028.

Säkerhetslagen som nu klubbats igenom ersätter det undantagstillstånd som infördes i samband med statskuppen och som förlängts upprepade gånger.

Förutom att anhängare till Gülen-rörelsen har kurdiska politiker, människorättsaktivister och vänsteraktivister gripits och fängslats under undantagstillståndet.

Oppositionen har varnat för att ett borttaget undantagstillstånd, i stället för att ge en mer normal situation, skulle ersättas med mer repressiva lagar.

Källa: AFP, Reuters m fl.