Sydkoreas återföreningsminister Cho Myoung-Gyon, i mitten, på väg över gränslinjen i Panmunjom till måndagens möte. Foto:

Nytt Koreatoppmöte i september

Koreahalvön

Nord- och Sydkorea har kommit överens om att hålla toppmöte i den nordkoreanska huvudstaden Pyongyang i september. Det blir tredje gången i år som ländernas ledare träffas.

Överenskommelsen om ett nytt möte i september nåddes under måndagen då representanter för länderna träffades på den norra sidan om stilleståndslinjen i Panmunjom. Ännu har dock inget exakt datum utlysts.

Nordkoreas diktator Kim Jong-Un och Sydkoreas president Moon Jae-In träffades för första gången i april, vid gränsen. Mötet innebar ett historiskt närmande, och en vändning efter över ett år av stigande spänningar på Koreahalvön.

Ledarna lovade då varandra ett nytt toppmöte i just Pyongyang. Sedan dess har de setts ytterligare en gång, i maj, vid Panmunjom.

Samtidigt har tvivel väckts om Nordkoreas villighet att ge upp sina kärnvapen. Kim Jong-Un förband sig vid mötet med USA:s president Donald Trump i juni att arbeta mot det något vaga målet om en kärnvapennedrustning av Koreahalvön.

Men inga konkreta framsteg har ännu gjorts i frågan.

Nordkoreas chefsförhandlare Ri Son Gwon säger i en kommentar att mötet i höst "kommer att uppfylla folkets önskningar". Dessutom använde han ett ordspråk för att beskriva Sydkorea som en mycket nära vän.

Sydkoreas återföreningsminister Cho Myoung-Gyon säger att många frågor kommer att diskuteras på toppmötet men att alla problem borde kunna lösas om de båda länderna "delar samma inställning".

Fakta: Konflikten på Koreahalvön

Vid andra världskrigets slut intogs Korea dels av Sovjetunionen, och dels av USA. En skiljelinje mellan de sovjetiska trupperna i norr och de amerikanska i söder drogs längs den 38:e breddgraden. Sovjetunionen bildade ett kommunistiskt system under ledning av Kim Il-Sung medan USA inrättade en tillfällig regering av moderata nationalister.

I augusti 1948 utropades en ny stat i söder: Republiken Korea. Samma månad arrangerades val till en folkförsamling i norra Korea och 9 september bildades Demokratiska folkrepubliken Korea.

Bakgrunden till kriget som rasade 1950-1953 kan hittas i kalla krigets spänningar men också i motsättningarna i Korea. Kommuniststaten fick kinesiskt och sovjetiskt stöd medan Sydkorea hade stöd av USA-ledda FN-trupper.

I juli 1953 slöts ett stilleståndsavtal i Panmunjom. Något fredsavtal kom aldrig till stånd och den demilitariserade zonen längs breddgraden utgör alltjämt gräns mellan Nord- och Syd­korea. Kriget krävde minst ett par miljoner människoliv.

Källa: Landguiden, NE