Irans president Hassan Rohani. Arkivbild. Foto:

"Mycket allvarligt" läge efter Trumps Iranhot

USA/Iran

Ordkriget hårdnar mellan USA:s president Donald Trump och hans iranske kollega Hassan Rohani.

Samtidigt som Washington flyttar fram sina positioner ser en pressad ledning i Teheran nu landets ekonomi bryta samman och folkets missnöje jäsa. Konsekvenserna kan bli allvarliga.

I ytterst skarpa ordalag – och versaler – varnar Trump på Twitter Rohani för att hota USA: "VI ÄR INTE LÄNGRE ETT LAND SOM KOMMER ATT ACCEPTERA ERA RUBBADE ORD OM VÅLD OCH DÖD. PASSA ER!"

Irans utrikesminister Javad Zarif svarar, även han med versaler: "INTE IMPONERAD... Vi har varit med i årtusenden och sett imperier falla, även vårt eget som bestått längre än vissa länders livstid. VAR FÖRSIKTIG!"

Utspelet från Washington kommer efter det att president Rohani i helgen sagt att en konflikt mellan länderna skulle bli "alla krigs moder".

Ilska över sanktioner

Det upptrappade ordkriget mellan Trump och Rohani följer på USA:s utträde ur kärnenergiavtalet med Iran. President Rohani satte hela sin politiska prestige på att ro iland avtalet, som skrevs under 2015. Nu får hans kritiker, som menar att USA inte går att lita på, vatten på sin kvarn. I augusti träder den första fasen av USA:s sanktioner mot Iran i kraft och i november kommer fas två, som i praktiken innebär att landets oljeexport stryps.

— Det blir dödsstöten för Irans ekonomi. USA har hotat de länder som köper olja från Iran att om de fortsätter kommer även de att drabbas av sanktioner, säger Mohammad Fazlhashemi, Irankännare och professor vid Uppsala universitet.

Det i sin tur har knuffat den normalt ganska pragmatiske president Rohani närmare landets extremistiska falang, förklarar Mohammad Fazlhashemi.

Ekonomisk kris

Redan innan sanktionerna trätt i kraft har Irans ekonomi drabbats hårt. Boende- och matpriser ökar och valutans värde har halverats på kort tid. Investerare och företag lämnar landet och missnöjet bland iranierna växer. Det är också en av USA:s strategier, säger Fazlhashemi.

— USA har två linjer: Antingen att spä på det folkliga missnöjet i Iran, det som vi vet redan finns, i hopp om att regeringen ska falla. Det andra alternativet är militär konfrontation.

Att det senare händer är långt ifrån otroligt, tror Fazlhashemi. Risken är stor att Iran svarar med att ge sig in i konflikt med USA:s allierade i regionen, Israel och Saudiarabien, och att det leder till ett regionalt storkrig. Konsekvenserna riskerar då att bli omfattande i regionen och i förlängningen för världsekonomin.

— Läget är mycket allvarligt. Men vad som kommer att hända är svårbedömt, eftersom Trump är så opålitlig. Han tog till de här stora hoten även vad gäller Nordkorea, men gjorde sedan en vändning, säger Fazlhashemi.

Bakgrund: Kärnenergiavtalet med Iran

Kärnenergiavtalet JCPOA undertecknades 2015 av Iran och vad som kallas "P5+1" – det vill säga de fem ständiga medlemmarna i FN:s säkerhetsråd (USA, Frankrike, Storbritannien, Kina och Ryssland) samt Tyskland. I och med avtalet ges insyn i Irans atomenergiprogram för att undvika att landet utvecklar kärnvapen, samtidigt som tidigare FN-sanktioner lättas upp.

Den 8 maj beslutade USA:s president Donald Trump att säga upp avtalet och kommer att återinföra "så kraftfulla sanktioner som möjligt" mot Iran. Samtidigt flaggas för eventuella USA-sanktioner mot länder och företag som handlar med Iran. De tre undertecknande EU-länderna samt resten av EU vill emellertid hålla fast vid JCPOA.