Nord Stream 2-rören har lagrats i Karlshamn inför slutmontering i Östersjön. Arkivbild. Foto:

Svenskt ja till omdebatterad gasledning

Gasledning

Regeringen har gett klartecken till Nord Stream 2:s ansökan om att lägga en gasledning i Sveriges ekonomiska zon i Östersjön.

Regeringen är i sig kritisk till projektet, men anser sig inte kunna säga nej.

— Alltjämt har regeringen en grundkritisk ställning till frågan, säger näringsminister Mikael Damberg (S).

Den planerade gasledningen ska bli totalt 123 mil lång, varav drygt 50 mil är i den svenska ekonomiska zonen.

Även om regeringen anser sig inte kunna säga nej till gasledningen kommer det att ställa en rad villkor på företaget.

Enligt näringsminister Mikael Damberg är regeringen dock kritisk i grunden och pekar bland annat på Ukrainas utsatta läge, att landet riskerar att bli utan gas om landet rundas som transitland för gas till övriga Europa.

— Och det finns en risk för att energileveranserna skulle kunna användas som politisk påtryckning, säger Damberg som dock påpekar att Sverige, enligt internationell rätt inte kan säga nej till ledningarna.

Annorlunda i Danmark

Bakom Nord Stream 2 står det statliga ryska gasbolaget Gazprom och en rad europeiska energibolag. Längs samma sträcka som den nya gasledningen föreslås ligga finns sedan tidigare gasledningen Nord Stream 1.

Tidigare har bland annat Finland och Tyskland gett slutligt tillstånd till Nord Stream 2 att anlägga och driva en gasledning i deras respektive ekonomiska zoner, medan danskarna funderar.

Det svenska ställningstagandet kan jämföras med det danska. Den danska regeringen har tills vidare avvaktat och ställt sig mer frågande. Men Damberg pekar på att rörledningarna i det fallet ska gå igenom danskt territorium, inte bara i dansk ekonomisk zon.

— Det är rättsligt en helt annan situation, säger Damberg.

Hamnbråk

För svensk del har det tidigare varit bråk kring om ryssarna skulle få tillgång till Slite hamn på Gotland och Karlshamn i Blekinge. På Slite blev det slutligen ett nej medan Karlshamn fick klartecken för att låta Nord Stream 2 lagra rör i hamnen, trots regeringens motstånd.

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) har tidigare sagt till TT att regeringens säkerhets- och försvarspolitiska analys kvarstår, det vill säga att projektet påverkar det svenska försvaret. Samtidigt hänvisar han till det åtgärdsprogram som tagits fram tillsammans med Försvarsmakten, Tullen, Kustbevakningen, Polisen och Säkerhetspolisen i samarbete med Karlshamns kommun.

— Det är ett program som ger insyn i projektet, men detaljerna kan jag inte gå in på av sekretesskäl. Det kan handla om många typer av åtgärder, sade Hultqvist i en tidigare intervju med TT.

Den säkerhetspolitiska bedömningen kvarstår, enligt Damberg. Han pekar på att en ökad utländsk närvaro i områden där det finns skyddsvärd verksamhet kräver åtgärder från en rad myndigheter, men hur de ser ut vill inte näringsministern närmare gå in på.

Försvarsmakten kritisk

Även Försvarsmaktens chef ÖB Micael Bydén har uttalat sig kritiskt om att låta ett ryskt projekt hyra svenska hamnar.

Och nyligen hotade USA med att införa sanktioner mot industrinationen Tyskland om de nya gasledningarna i Östersjön blir en realitet. Orsaken bakom uppmaningarna är att Nord Stream 2 utgör en säkerhetsrisk och kan göra Europa allt för beroende av energi från Ryssland, enligt USA.

Fakta: Sveriges ekonomiska zon

Den ekonomiska zonen är en del av det internationella havsområdet men inte en del av Sveriges territorium.

Det innebär att Sverige, som kuststat, endast har rättigheter och skyldigheter som folkrätten ger.

På grund av nationell och internationell rätt kan Sverige därför inte förhindra utläggning av rörledningar men däremot ställa villkor och krav. Sådana är exempelvis villkor som möjliggör utforskning av kontinentalsockeln och utvinning av naturtillgångar samt det som behövs för att begränsa och kontrollera föroreningar från rörledningar.

Kuststaten, i det här fallet Sverige, måste också godkänna sträckningen av rörledningarna, alternativt ge förslag på andra dragningar.

Källa: Näringsdepartementet