Närmare 9 000 samer avgör på söndag vilka som ska företräda dem i Sametinget. Arkivbild. Foto:

Val för närmare 9 000 samer

Sametinget

I morgon är det val till Sametinget, ett parlament med begränsad makt och lågt förtroende.

Men antalet röstberättigade ökar för varje val.

Nio partier ställer upp i söndagens val till Sametinget. Den mest centrala frågan för dem och väljarna är nygammal: den om rätten till jakt och fiske. Den sittande majoriteten har lagt ett förslag om utvidgat medlemskap i samebyarna, och därmed rätt till jakt och fiske på byarnas åretruntmarker. I dag är medlemskapet och rätten förbehållen renskötande samer.

— Det är ingen ny fråga, men den har blivit mer aktuell med det här förslaget. Det är också den fråga som delar väljarna mest, säger Ragnhild Nilsson, doktorand i statsvetenskap vid Stockholms universitet.

Händer inget

Hon ingår i den forskargrupp som genomfört den första väljarundersökningen bland samer. Den gjordes 2013 och visade på ett mycket lågt förtroende för Sametinget.

— Endast 16 procent av väljarna har ett högt förtroende för Sametinget. Samtidigt ser vi att samtliga väljare vill öka Sametingets inflytande och makt gentemot staten. Man vill alltså att Sametinget ska uträtta saker men ser att det inte händer något, säger Ragnhild Nilsson.

Man kan säga att Sametinget är bakbundet av sin roll som statlig myndighet.

— Sametingen är ingen politisk institution med självbestämmande, vilket Sametinget själv kritiserat. Det är en myndighet under regeringen som styrs av regleringsbrev och budget. Utrymmet att agera politiskt är nästan obefintligt, konstaterar Ragnhild Nilsson.

Fler anmälda

Trots detta har antalet samer som registrerar sig i röstlängden ökat för varje val, från 5 400 år 1993 till 8 800 i årets val. Samtidigt har andelen som utnyttjar sin rösträtt stadigt minskat.

— Förra valet var valdeltagandet 54 procent och skulle trenden hålla i sig sjunker det något. Men jag tror att det kommer att ligga ungefär där, säger Ragnhild Nilsson.

Röstsammanräkningen startar en vecka efter valet.

Fakta: Sametinget

Sametinget, som varit verksamt sedan 1993, har 31 ledamöter och en styrelse som kan ses som dess "regering".

Sametinget är både folkvalt parlament och en statlig myndighet med uppgift att bevaka frågor som rör samisk kultur i Sverige.

Val hålls vart fjärde år, den tredje söndagen i maj.

Åtta samiska partier har i dag mandat i Sametinget: Jakt- och Fiskesamerna, Sámiid Riikkabellodat (Samelandspartiet), Min geaidnu, Guovssonásti, Vuovdega (Skogssamerna), Landspartiet Svenska Samer, Samerna och Albmut.

I styrelsen sitter Jakt- och fiskesamerna, Landspartiet svenska samer och Min geaidnu.

Ett nionde parti kandiderar i helgens val: Samiska folkomröstningspartiet.

Sametinget har sitt huvudkansli i Kiruna. Någon parlamentsbyggnad finns ännu inte.

Källa: Sametinget

Fakta: Röstberättigade

I årets val är 8 751 personer röstberättigade. Antalet anmälda till sameröstlängden, och därmed röstberättigade, har ökat för varje val. Till det första valet 1993 hade 5 390 personer registrerat sig.

Nära 70 procent av de röstberättigade bor i Norr- eller Västerbotten, men de registrerade i röstlängden återfinns i hela landet. Exempelvis har Malmö 28 röstberättigade, Göteborg 79 och Stockholm 328 i söndagens val.

Av alla kommuner har Kiruna flest röstberättigade (1 399) med an Jokkmokk har flest i relation till befolkningen (15,3 procent).

För att bli upptagen i sameröstlängden ska två kriterier vara uppfyllda. Det ena är subjektivt – att man själv ser sig som same. Det andra är språkrelaterat. Den som söker, eller någon av dess föräldrar eller mor- eller farföräldrar, ska ha eller ha haft samiska som språk i hemmet.

Källor: Sametinget och SR:s Sameradion.