Åsa brinner för hästar och indiansk kultur

Åsa Ekdahl-Westberg älskar hästar och indiansk kultur. Hon jobbar som polis i Eskilstuna och är just nu mitt uppe i en karriärväxling.
– Målet är att få jobba mer med personskyddsfrågor inom polisen i framtiden.

40 år 10 mars2011-03-09 07:43

Yrkeskarriären inleddes annars som frisör där hon erhöll gesällbrev 1989. Åsa arbetade sedan som egen företagare i fyra år vilket hon beskriver som oerhört lärorikt och inspirerande.

1993 sökte hon till polishögskolan. Och kom in!

– Det var 127 sökande i Eskilstuna till en plats och den blev min.

Inom Sörmlandspolisen har Åsa arbetat både uniformerat och i civil tjänst. Under en fyraårsperiod var hon kommenderad till säkerhetspolisen som aktiv livvakt åt både diplomatkåren och kungahuset.

– Det är en tid jag alltid ska minnas med värme. Jag fick en fantastisk utbildning och nära möten med härliga människor i en ibland extrem miljö. Mycket spännande.

Sedan dottern Ida föddes för sju år sedan har Åsa jobbat på hemmaplan i en aktiv arbetsledningsfunktion där allt fokus legat på arbetsslagsutveckling.

– Nu håller jag på att karriärväxla. Framtiden får visa vad det blir, men personskyddsfrågor är mycket intressanta.

Lagspelare

Åsa Ekdahl-Westberg ser sig gärna som en lagspelare – en grund byggd redan som ung handbollspelare.

Numera är bollen lagd åt sidan och hennes fritidsintresse är i första hand riktat mot hästar och indiansk kultur.

– Intresset för indiansk kultur finns med från jag var barn eller kanske ännu tidigare då jag tror på ett liv efter detta.

– I dag har jag genom vänner i Winnipeg, Canada (Nakotaindianer) fått gåvan att lära mig powwow-dans. Jag försöker även leva och lära den indianska kulturens seder och bruk i min vardag. Träffar varje år likasinnade i föreningar i Sverige på olika träffar.

Egen ”indianhäst”

Hästintresset har alltid funnits hos Åsa men inte förrän hon kom in på westernridning och ”natural horsemanship” tände det till rejält:

– Jag kände mig hemma, min filosofi platsade.

Nu är Åsa ägare till en egen ”indianhäst” och jobbar även med lektionsridning på fritiden där hon lär ut tillit och ridning med hjälp av aktiv kommunikation med alla sinnen. Målet är att ryttaren ska skapa en sådan trygghet att ”livlinor” som sadel, träns, sporrar och spö inte behövs.

– Man rider med hjälp av kropps- och sinneskommunikation, säger Åsa.

Till vardags lever Åsa ett lugnt och enkelt liv i ett litet timrat hus på landet, omgivet av skön natur där familjen trivs fantastiskt bra.

En hel del tid läggs på engagemanget i föräldrakooperativet Ekorren i Skogstorp, där maken Roland är ordförande och Åsa lägger schemat.

Sedan ett par år har också gymnastikintresset vuxit sedan dottern Ida börjat i liten elitgupp i EGF.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om