En stor del av Per Hellgrens bok utspelar sig i hemorten Åkers Styckebruk.
2023 debuterade Per Hellgren med kriminalromanen "En instängd man".
Den blev en succé. Boken hyllades av flera recensenter. Flera läsare har också hört av sig till honom – per brev.
– Det har jag aldrig fått tidigare. En skrev "du har beskrivit mitt barndomslandskap, hur lyckades du med det". Det är ju kul, säger han.
Dessutom lyftes den fram av Leif GW Persson i Nyhetsmorgon i TV4. Han kallade den då för "ett måste" att läsa om man gillar Sjöwall-Wahlöö.
Författarparet Maj Sjöwall och Per Wahlöö skrev tio böcker om Martin Beck – som senare filmatiserats.
Den stilen som de använde sig av är något Per Hellgren försöker efterlikna – även om det finns skillnader.
– Mina böcker är en superhyllning till dem. De är inte alls lika detaljerade som jag är, men jag har ändå deras sätt att förhålla mig till samhälle och brott.
Nu är Per Hellgren åter aktuell. I mars släpps hans nya deckare "Tre flickor" som utspelar sig på 1950- och 1960-talet – och handlar om tre olika fall där tre flickor försvinner.
En del två i den serie han nu skriver på.
Återigen med blinkningar till Sjöwall-Wahlöö.
– Jag har sysslat mycket med presshistorisk forskning. Hela den biten med Wahlöö har jag från pressforskning, och det är därför jag håller på med den här tiden som jag gör, med 50- och 60-talet.
Boken handlar om tre olika fall från olika år med en koppling. Tre flickor som försvinner. Det första av de fallen handlar om postkassörskan Vanda Eriksson som försvinner spårlöst.
Fallet utspelar sig i Åkers styckebruk. Samhället Per Hellgren är född och uppvuxen i.
Byggnader och platser som Folkets Hus, gamla Konsum och gamla stationen nämns. Alla tre. Men de beskrivs så som de såg ut på 50-talet.
Folkets Hus är med i den nya boken. I byggnaden håller poliserna – som ska lösa fallet med Vanda Eriksson – till.
Folkets Hus i Åkers styckebruk – som det såg ut år 1955.
Just fallet med Vanda är påhittat. Däremot finns det verkliga kopplingar. Till Katrineholm.
Delen med just en postkassörska – och postkuppen – har han tagit från en verklig händelse som inträffade 1939 i Katrineholm. Dessutom förekommer en filminspelning, där filmstjärnorna kommer med tåg från Stockholm till gamla stationen i Åkers styckebruk. Det är en verklig händelse och inträffade på 1950-talet när filmen "Moln över Hellesta" spelades in – i Björkvik utanför Katrineholm.
Båda två har han hittat i tidningsarkiv. Något han spenderar mycket tid med. Han berättar att det ligger "ohyggligt mycket research" bakom böckerna.
– Det gör att man kan vara väldigt specifik och väldigt detaljerad i sina berättelser om det som händer. Det är det som många har gillat med min tidigare bok, som jag har hört. De gillar detaljrikedomen.
Att han hämtar inspiration till sina kriminalromaner från äldre tidningar och litteratur gör att han sticker ut lite.
– Kriminalgenren är ju en klyschig genre. Det är samma upplägg i grunden många gånger. Min ambition är att försöka förnya det på något sätt, fast med föråldrade medel. Mycket kriminallitteratur i dag ska vara så modern. Jag går åt andra hållet, och använder äldre formuleringar.
Precis som hans nya bok utspelade sig även den förra i ett mindre samhälle, närmare bestämt Fellingsbro utanför Arboga. Han blev efter boksläppet inbjuden till Ullersäters bygdegårdsförening. Många av invånarna hade frågor. Framför allt om varför han valt att skriva om just deras samhälle i sin bok.
– Jag har skrivit om de här människorna, landskapet där de bor. Jag tänkte "nu blir jag grillad", men de tyckte det bara var kul.
Han tror att det är samma sak med invånarna i Åkers Styckebruk. Att det uppskattas att även deras samhälle får "ta plats".
– Ärligt talat, hur många gånger har någon placerat det här stället på deckarkartan? Det nämns i några, men det är inte så mycket.
Han avslöjar att han har fler böcker på gång. En släpps redan nästa år.
Han avslöjar även att han har ytterligare böcker på gång. En tredje i serien är redan färdigskriven och kommer att ges ut nästa år.
– De är ju långkok de här böckerna. Så man måste ha flera på gång. Ibland har jag fyra böcker jag skriver på samtidigt, och som jag hoppar emellan.
Är inte det svårt?
– Det är samma stuk – och många av huvudpersonerna är samma. Så nej, jag tycker inte att det är svårt. Jag tycker det är kul, det är stimulerande. De berikar varann. Jag har inga problem med det. Men man vill gärna skriva klart historien, för det är en väldigt intensiv process när du skriver boken. Det går ganska fort, jag kan skriva en bok på en sommar. Men sen är det tre års arbete efteråt, när man formar till den. Men man måste få till berättelsen. Det är väldigt intensivt och arbetsamt, säger Per Hellgren.