"Första gången jag besökte Rumänien var 1998. Jag var 20 år gammal och skulle arbeta som volontär på ett barnhem. De hemska bilderna på apatiska barnhemsbarn som satt och gungade i sina sängar hade för inte så länge sedan kablats ut över Sverige.
När jag kom hem fyra månader senare hade jag haft en omvälvande tid. Jag hade sett småbarn gå och sniffa lim öppet på gatan för att dämpa de värsta hunger- och köldkänslorna, jag hade sett stympade människor sitta och tigga utanför apoteket för att ha råd med medicin och jag hade varit nere i kloakerna under Bukarests gator och hälsat på barnen som bodde där.
Detta hade jag kanske på sätt och vis varit inställd på. Vad jag, lite fördomsfullt, inte hade förväntat mig var ett möte med ett land med en rik matkultur, en bördig jord med böljande vingårdar och ett öppet och gästvänligt folk.
I dag har jag satt mig på planet igen. Denna gång med 13 års erfarenhet av hjälparbete i grannlandet Moldavien i bagaget, och med ett mer specifikt uppdrag. Min man och jag åker ner för att sondera terrängen i Crovu, Odobeşti – ett område i Rumänien som för många Strängnäsbor nu har satts på kartan i och med de rumänska medborgare som har kommit till vår stad i hopp om en förbättrad livssituation.
I eftermiddags träffade vi Razvan, en rumänsk kille som kommer att vara med oss under delar av vår resa. I morgon bitti ger vi oss av till Crovu, Odobesti för att träffa borgmästaren, socialkontoret och en lokal församling. Förhoppningsvis kan dessa möten ge oss en utgångspunkt för hur vi kan fundera vidare över hur vi på plats kan underlätta för våra tillfälliga gäster. En spännande och utmanande resa har börjat!
/Lisa Olsson