Naim Josefi sitter i sin studio i Stockholms innerstad som också är en butik för hans kläder och skor. I en glasmonter står Melonia, världens första 3d-printade skor som han skapade 2010. De skelettliknande stilettskorna gav Naim en nominering till det brittiska priset Designer of the year, i samma kategori som Comme Des Garçons, Lanvin och Jil Sander.

De är ju giganter, fortfarande tycker jag att det är helt osannolikt, säger Naim.

Skorna har sedan dess 3d-printats i återvunnet stål i ett samarbete med Jernkontoret, den svenska stålindustrins branschorganisation. Samarbetet har fortsatt med kläder och smycken av stål, bland annat stålpaljettklänningen som skådespelaren Bahar Pars hade på sig på Oscarsgalan 2017.

Artikelbild

| ”Folklighet är det största priset man kan få”, säger modeskaparen och vinnaren av Project Runway, Naim Josefi.

Hur kom du i kontakt med stålindustrin?
Jag hade nämnt någonstans att jag gärna skulle vilja printa de där skorna i stål, för stål är det mest hållbara materialet. Men jag var student på Beckmans då och hade ingen aning om att Sverige hade en så stor stålindustri, haha. De på Jernkontoret hade sett intervjun.
Är det svårt att sätta sig in i material och industri på det viset som du gör?
Ja absolut. Det är kanske det svåraste man kan göra, men då har jag ju också färre konkurrenter mot mig. Det är min filosofi, att om jag gör det svåra så kommer jag att lyckas eftersom ingen annan kommer att göra det. Det kräver hårt arbete, men man vet att man vinner varje gång, säger Naim Josefi och skrattar.
Artikelbild

| En klänning av Naim Josefi som visades under Stockholms modevecka 2017.

Valde skräddarkonsten

Han växte upp i mode- och detaljbranschen. I födelsestaden Mashhad i nordöstra Iran drev hans pappa en liten fabrik och flera butiker för stickade kläder. Varje dag efter skolan hjälpte Naim till med familjeföretaget, och när han kom till Sverige var han redan ganska kunnig inom mönsterkonstruktion och skräddarkonst. Hans mamma ville att han skulle använda tiden i Sverige till läkarstudier. Själv hade han andra drömmar, och sökte jobb i en skräddarateljé.

Artikelbild

| Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke bar en uppmärksammad klänning designad av Bea Szenfeld och Naim Josefi vid Nobelfestligheterna 2017. Vid armen litteraturpristagaren Kazuo Ishiguro.

Det ledde vidare till kostymmakande för Stockholms Stadsteater, och sedan skräddarjobb för varumärken som Fitfth avenue shoe repair, Nakkna, Camilla Norrback och Acne.

Han hade med andra ord många års erfarenhet av modebranschen när han väl sökte till Beckmans designhögskola. Där han alltså blev avstängd bara två veckor före sin examen. Det handlade om att han tog för stor plats och skapade en konflikt i sin klass, som nådde ända upp i ledningen, säger han. Men i dag är det historia, och han har en god relation till sin gamla skola.

Och även om självförtroendet fick sig en knäck av avstängningen, så tog han ganska snabbt revansch. 2012 vann han tv-tävlingen Project Runway Sverige och blev plötsligt folklig.

Är folklighet positivt?
Ja, definitivt. Det ger ju makt och styrka, men också inspiration, för det ställs helt andra krav när du har folket på din sida. De kräver att du också levererar till dem, inte bara till eliten.

Levande kläder

Naim Josefi rör sig i ett gränsland där modeskapandet kombineras med ny teknologi och aparta material som stål och papper. I grunden finns också hans tankar om återvinning och hållbarhet. Förutom stålprojektet och skotillverkningen i 3d-print gör han laserprintade jeans som håller vattenförbrukningen vid denimproduktionen nere.

Teknikintresset till trots så lyfter han fram naturen som sin främsta inspirationskälla. Ett träd, ett berg eller en människa är alla skapade utifrån samma ekvation, hävdar Naim, med linjer i en komposition som ger både skönhet och funktionalitet.

Naturen är den största designern. Det vi kallar gud är egentligen naturen som har designat oss.

Han gör en gest mot skorna i sin monter, och menar att också de påminner om något levande. Om det handlar hans framtidsdröm.

Jag vill skapa en ny livsform med mina produkter. Det är väldigt abstrakt fortfarande, men grunden finns ju där. Med teknikens hjälp kommer jag att göra plagg som är, typ, levande i framtiden.